Vi tar fram en forskningsbaserad guide för att hjälpa chefer, HR, skyddsombud och andra förtroendevalda på arbetsplatser att skapa en mer inkluderande arbetsplats för hbtqi-personer.
Nu kan skolungdomar i Norden få kunskap om vad som är risker i arbetsmiljön och vad som skapar en bra arbetsmiljö. Myndigheten för arbetsmiljökunskap har tagit fram ett utbildningsmaterial för elever mellan 13 och 16 år med inriktning på förebyggande insatser inom arbetsmiljö.
Under de två år som coronapandemin var som mest intensiv sattes arbetstagare, arbetsgivare och arbetsplatser i Sverige och i världen på hårt prov. Men vad kan vi lära av det som hände på våra arbetsplatser under pandemin, och hur kan vi använda den kunskapen i framtiden?
Mikroaggressioner, diskriminering, trakasserier och sämre karriärmöjligheter är något av det som hbtq-personer utsätts för på sina arbetsplatser. I ett regeringsuppdrag har Myndigheten för arbetsmiljökunskap sammanställt kunskap om hbtq-personers organisatoriska och sociala arbetsmiljö. I uppdraget ingick speciellt att titta på transpersoners arbetsmiljö.
Finns det ledarskapsbeteenden som kan höja medarbetarnas välbefinnande och prestation i en organisation och finns det ledarskapsbeteenden som har negativ påverkan på dessa? Vad kan förebygga och motverka destruktivt ledarskap och vilka organisatoriska förutsättningar kan i stället hjälpa ledaren att utöva ett konstruktivt ledarskap?
Vi har kartlagt och sammanfattat det globala forskningsläget kring hur arbetsmiljöer påverkas under epidemier och pandemier och en majoritet av forskningsunderlaget handlade om hälso- och sjukvård.
När covid-19-pandemin startade tidigt våren 2020 valde de flesta länder, inklusive Sverige, att rekommendera anställda att arbeta på distans för att minska smittspridningen på arbetsplatser och vid resor till och från arbetet. I en kunskapssammanställning har vi undersökt hur villkoren för distansarbete från hemmet sett ut under pågående pandemin.
Att samhället i allmänhet och arbetslivet i synnerhet har förändrats grundligt tack vare den intensiva digitaliseringen, ökade användning av robotar och utvecklingen av AI är ingen nyhet längre. Frågan är nu vad vi vet om dessa förändringars påverkan på arbetsmiljön. Vad innebär det att ha en robot som sin närmaste kollega? Och hur upplever vi vår dagliga interaktion med AI på våra arbetsplatser?
Arbetsrelaterad suicid ingår i den breddade nollvision om att ingen ska dö till följd av arbete, och regeringen framhåller i arbetsmiljöstrategin för 2021–2025 att kunskapen om arbetsrelaterad suicid i Sverige behöver öka.
Coronapandemin har haft stor påverkan på arbetslivet och arbetstagare i Sverige, precis som i övriga världen. På ett eller annat vis har vi alla haft ett uppdrag att minska smittspridningen på våra respektive arbetsplatser. Men vilka och hur omfattande är de arbetsmiljöåtgärder som företagen vidtagit? Vi har med stöd av nyligen insamlade data sammanställt en ögonblicksbild av åtgärder under coronapandemin 2020.
I år fokuserar kampanjen "Friska arbetsplatser belastar rätt" på effekterna av långvarigt stillasittande på jobbet. Vid ett webbinarium den 29 oktober presenterades resultaten från Arbetsmiljöverkets inspektioner och lärande exempel inom ämnet.
Vi har genomfört en nulägesanalys i form av en översikt av kunskap inom området suicidalt beteende och sambandet med arbetsmiljö.
Vi blir allt äldre och det mesta pekar på att vi i framtiden kommer att yrkesarbeta allt högre upp i ålder. På eget initiativ genomför vi därför en kunskapssammanställning som kartlägger och sammanfattar forskning om den psykosociala arbetsmiljön för senior arbetskraft.
Psykisk hälsa är ett prioriterat område inom folkhälsopolitiken, både i Sverige och internationellt. Arbetsrelaterad psykisk ohälsa, till exempel stress, är ett stort arbetsmiljöproblem.
Vårt arbetsliv förändras ständigt och i allt högre takt. För att snabbt kunna ställa om och navigera i ett föränderligt arbetsliv behöver organisationer öka sin förändringskompetens – men vad är det egentligen som organisationer behöver utveckla?
Vårt internationella arbetsmiljöarbete stärks ytterligare i och med att vi är utsedda av regeringen att vara Sveriges kontaktpunkt, Focal Point, i EU-Osha. EU-Osha är EU:s arbetsmiljökontor och arbetar med att förbättra arbetsmiljön på arbetsplatser i hela EU.