Arbetslivet behöver anpassas till den åldrande arbetskraften

Vi blir allt äldre och det mesta pekar på att vi i framtiden kommer att yrkesarbeta allt högre upp i ålder. På eget initiativ genomför vi därför en kunskapssammanställning som kartlägger och sammanfattar forskning om den psykosociala arbetsmiljön för senior arbetskraft.

Tidigare forskning har tittat på ett antal faktorer som påverkar arbetsmiljön för äldre medarbetare, bland annat åldersdiskriminering och negativa attityder. Andra faktorer som kan påverka arbetslivet för senior arbetskraft (55+år) är förändring av kognitiv och fysisk förmåga vid stigande ålder samt sambandet mellan en god arbetsmiljö och ökningen i arbetsmarknadsdeltagande bland äldre medarbetare.

Kerstin Nilsson
Kerstin Nilsson, forskare, arbets- och miljömedicin

På uppdrag av Myndigheten för arbetsmiljökunskap genomförs kunskapssammanställningen av professor Kerstin Nilsson vid avdelningen för folkhälsovetenskap Högskolan i Kristianstad och arbets- och miljömedicin Lunds universitet, Sandra Jönsson, docent i psykologi med inriktning mot ledarskap och organisation Malmö universitet samt Emma Nilsson, forskningsassistent vid avdelningen för arbets- och miljömedicin Lunds universitet.

– Arbetsmiljön för senior arbetskraft är ett mycket viktigt område då arbetslivet behöver anpassas till den åldrande arbetskraften, och det blir än mer betydelsefullt allteftersom ålderspensionen senareläggs, säger Kerstin Nilsson professor i folkhälsovetenskap epidemiologi och docent i arbetsvetenskap.

Vägledning för att utveckla arbetsmiljöarbete för senior arbetskraft

Resultatet ska fungera som ett stöd för beslutsfattare, arbetsgivare, skyddsombud och andra förtroendevalda på arbetsplatsen. Projektet ska ge en ökad förståelse för hur arbetsmiljön för senior arbetskraft kan främjas och hur arbetsmiljörisker för gruppen kan minimeras och undanröjas. Kunskapssammanställningen ska kunna användas som vägledning för att utveckla och skapa ett främjande arbetsmiljöarbete för senior arbetskraft.

– Utifrån de vetenskapligt publicerade artiklarna och forskningen med relevans för en svensk kontext som vi går igenom i uppdraget kommer vi att ta fram förslag på åtgärder som kan göras på arbetsplatser och under hösten kommer vi att utveckla åtgärdsförslag utifrån resultaten. Det är lite tidigt ännu, men det går att skönja en del kunskapsgap som vi kan behöva utveckla ny och mer kunskap om i framtiden, fortsätter Kerstin Nilsson.

Arbetet har fokuserat på följande frågeställningar:

  • Vilka huvudsakliga risker i den psykosociala arbetsmiljön kan identifieras i forskning som fokuserar på senior arbetskraft?
  • Hur påverkar digitalisering och teknisk utveckling på arbetsplatsen den psykosociala arbetsmiljön för senior arbetskraft?
  • Hur påverkar distans- och hemarbete den psykosociala arbetsmiljön för senior arbetskraft?
  • Vilka friskfaktorer kan identifieras som gynnar den psykosociala arbetsmiljön för senior arbetskraft?

Resultatet kommer att presenteras i januari 2022 och Mikael Nilsson är processledande analytiker från Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

– Det är ett högaktuellt ämne, tidigare forskning visar att det finns negativa attityder till äldre arbetskraft. Vår kunskapssammanställning kommer att bidra till ökad kunskap om faktorer som påverkar arbetsmiljön för äldre medarbetare, säger Mikael Nilsson, processledande analytiker på Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Vad är en kunskapssammanställning?

I en kunskapssammanställning går forskare igenom ett antal forskningsbaserade artiklar inom ett givet ämnesområde. Artiklarna bedöms sedan utifrån relevans och kvalitet för ämnet för att sedan ingå i det slutgiltiga material som utgör grunden för kunskapssammanställningen.