Arbetstagare i Sverige har klarat omställningen till distansarbete bättre i jämförelse med andra länder

Kunskapssammanställningen består av två delar, en del om frivilligt distansarbete före pandemin och en del om rekommenderat distansarbete från hemmet under pågående pandemi. De två delarna kompletterar varandra genom att identifiera fördelar och nackdelar med distansarbete i hemmet under olika förutsättningar, men de ger också grund för slutsatser om vad som behöver förändras för att distansarbete i hemmet ska fungera bättre i framtiden.

Sammanställningen bygger på omfattande internationell forskningslitteratur och ett begränsat antal icke publicerade studier om svenska förhållanden inom tre olika områden, arbetsmiljö och hälsa, balans mellan arbetsliv och privatliv samt produktivitet.

Läs kunskapssammanställningen

Översikt av internationella forskningen om arbetsmiljö och hälsa, balans i livet och produktivitet före och under covid-19 pandemin med särskilt beaktande av kvinnors och mäns villkor

– Sammantaget kan man säga att de internationella studierna under pandemin visar att distansarbete har varit mer negativt för kvinnor än för män både med avseende på arbetsmiljön och hälsa, men även vad det gäller balansen mellan arbete och privatliv i synnerhet i familjer med små barn. Vad det gäller skillnad i produktiviteten mellan kvinnor och män är resultaten mer svårtolkade. Det är dock många faktorer som skiljer sig åt mellan länder bland annat kulturella faktorer och skillnader i könsroller vilket kan medföra att för vissa länder är bilden en annan. Sverige verkar vara ett av dessa länder, säger Johan Stenmark, processledande analytiker vid Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Mer positiva arbetstagare i Sverige

Jämfört med de internationella studierna visar de svenska studierna genomgående en mer positiv bild under pandemin. Helhetsbilden är att distansarbete i hemmet för majoriteten – och ibland en stor majoritet – har bidragit till högre arbetstillfredsställelse, att det är lättare att förena arbetskrav och krav från familjen samt en upplevelse av mer produktivitet och effektivitet. Det bör dock framhållas att det svenska materialet är mycket begränsat jämfört med den internationella forskningen, varför slutsatserna bör följas upp.

Erfarenhet och utrustning är nödvändigt för att kunna arbeta självständigt från hemmet. I självständigheten ryms bland annat förutsättningar som erfarenhet, omdömesförmåga, förmåga att agera på egen hand samt stöd och hjälp vid behov samt regelbundna kontakter med kollegor och chefer.

– Sverige har en gynnsam situation att realisera distansarbetets fördelar. Det finns en väl utbyggd barnomsorg, ett utbrett kunnande om digitalt arbete och en väl utbyggd digital infrastruktur. Det finns också en förhållandevis utbredd vana av att tidigare arbeta självständigt, vilket är en viktig del i ett lyckat distansarbete. Det finns också en hel del tidigare erfarenheter av att arbeta på distans, säger Ulf Lundberg, professor emeritus vid Stockholms universitet.

Sverige utmärker sig vad det gäller distansarbete och små barn i hemmet

Ett återkommande resultat i de internationella studierna under pandemin är att hemarbete är svårt att förena med att ha små barn i hemmet under arbetstid. Om vi ser till svenska studier syns stora skillnader mellan Sverige och andra länder.

– Det vi sett är att kvinnor med små barn i andra länder upplevde ökad obalans och psykisk belastning när arbete och barn skulle konkurrera i rummet. Men i Sverige var bilden betydligt mer positiv och kvinnor med mindre barn var särskilt positiva till distansarbete i hemmet. En trolig förklaring till de positiva erfarenheterna i Sverige är att här fortsatte barn att vara i grundskolan eller förskolan under dagarna, så att föräldrarna kunde arbeta hemma i lugn och ro. I andra länder stängde skola och barnomsorg ner vilket innebar att föräldrarna skulle både arbeta, sköta småbarn och andra sysslor i hemmet och dessutom hjälpa barnen med skolarbetet, säger Gunnar Aronsson, professor emeritus vid Stockholms universitet.

Distansarbete från hemmet före pandemin

Den internationella forskningen om distansarbetet före pandemin visar huvudsakligen positiva resultat inom de tre undersökta områdena: arbete och hälsa, balans mellan arbete och privatliv och produktivitet. Arbetstagare som arbetade på distans från hemmet före pandemin uppskattade förtroendet att få arbeta självständigt och friheten att kunna arbeta i sin egen takt och välja när och hur arbetet ska utföras. Nackdelarna med distansarbetet var en känsla av att vara isolerad och avsaknad av social gemenskap.

Villkor för distansarbete från hemmet under pandemin

För en jämförelse av samma områden under pågående pandemi – arbete och hälsa, balans mellan arbete och privatliv och produktivitet – saknades tyvärr vetenskapligt publicerade originalartiklar, som avsåg svenska förhållanden. Jämförelserna baseras därför på 4 enkätstudier, vilka dock var av god kvalitet och genomförda av fackliga organisationer. Studier från Europa och USA dominerade, men artiklar avhandlade också förhållanden i Afrika, Asien, Australien och Sydamerika.

Arbetsmiljö och hälsa

Effekterna av problematiska respektive goda arbetsförhållanden verkar förstärkas vid distansarbete i hemmet. En sådan faktor är självbestämmande i arbetet, där det bland annat ingår att själv bestämma när, hur och i vilken takt arbetet ska genomföras. De få studier som berör chefers arbetssituation indikerar att chefer är mycket bundna vid datorarbetsplatsen och överlastade av virtuella möten. Trots detta uppfattar chefer att kontakterna med medarbetarna inte räcker till och att det är svårt att bedöma hur personalen mår.

Balans mellan arbetsliv och privatliv

Vissa resultat pekar mot att stressen minskar över tid, men för familjer med yngre hemmavarande barn indikerar resultaten en fortsatt hög belastning. För ensamstående med yngre barn och utan barnomsorg blir situationen än mer problematisk eftersom risken för smitta tunnar ut omgivande privata nätverk.

Produktivitet

Den övervägande delen studier pekar mot ökad produktivitet i samband med distansarbete. En anledning är fler arbetade timmar vid arbete i hemmet än på primärarbetsplatsen.

Ytterligare förhållanden som bidrar till ökad produktivitet är:

• möjlighet att upprätthålla bra kontakt med kollegor även under distansarbete
• egen arbetsplats i hemmet
• autonomi (självständighet)
• sammanhållning.

Minskad produktivitet hör på liknande sätt samman med:

• brist på lämpliga arbetsuppgifter
• sämre resurser i hemmet
• hemmavarande yngre barn.

De som kände sig störda, osäkra och isolerade i hemmet rapporterade sämre produktivitet.

Det behövs mer forskning om hybridarbete

Utifrån antagandet att framtida distansarbete utan pandemirestriktioner kommer att vara en blandning av arbete i hemmet och på primärarbetsplatsen – så kallat hybridarbete – finns praktiska kunskaps- och forskningsbehov kring bland annat följande frågor:

• Vilka typer av arbetsuppgifter är lämpliga respektive mindre lämpliga att utföra under distansarbete i hemmet?
• Vilka hinder eller fördelar finns vid arbete i hemmet respektive på primärarbetsplatsen?

Svaren på dessa frågor har betydelse för hur tiden lämpligen ska fördelas mellan arbete i hemmet och på arbetsplatsen i framtiden.

Om kunskapssammanställningen

Syftet med kunskapssammanställningen har varit att undersöka och dra slutsatser om distansarbete i hemmet tiden före pandemin och under pågående pandemin. Totalt bygger den internationella sammanställningen på 183 vetenskapliga originalartiklar före pandemin samt 50 originalartiklar under pandemin.

Medverkande i arbetet med kunskapssammanställningen:
Gunnar Aronsson, professor emeritus i arbetsorganisation och hälsa, Stockholms universitet
Ulf Lundberg, professor emeritus biologisk psykologi, Stockholms universitet
Johan Stenmark, processledande analytiker, Myndigheten för arbetsmiljökunskap kunskapssammanställningen.