Här hittar du nyheter och artiklar.
Finns det ledarskapsbeteenden som kan höja medarbetarnas välbefinnande och prestation i en organisation och finns det ledarskapsbeteenden som har negativ påverkan på dessa? Vad kan förebygga och motverka destruktivt ledarskap och vilka organisatoriska förutsättningar kan i stället hjälpa ledaren att utöva ett konstruktivt ledarskap?
Den 17 maj är det dags för nästa webbinarium inom ramen för EU-OSHAS kampanj "Friska arbetsplatser belastar rätt".
Världsarbetsmiljödagen inrättades den 28 april 2003 för att belysa aktuella arbetsmiljöfrågor.
Den 13-15 juni hålls den internationella konferensen "Wellbeing at work" och tema för årets konferens är "wellbeing in hectic times". Temat är högaktuellt eftersom covid-19 pandemin påverkat oss alla, både i yrkes- och privatliv, och många arbetstagare runt om i världen har upplevt ökad otrygghet på jobbet, förändrade arbetstider, arbetsrelaterad stress eller förlust av arbete.
Oavsett yrke, intresse, bransch eller titel är du varmt välkommen till ett webbinarium då vi sätter arbetsmiljö i fokus. Det här är premiär för ett nytt koncept där vi vid ett och samma tillfälle presenterar resultat från aktuella kunskapssammanställningar och rapporter.
Hur rustar vi framtidens arbetstagare och arbetsgivare med kunskap om arbetslivet under deras skolgång? Vilka arbetsmiljökunskaper lärs ut i grund- och gymnasieskolan? Vi har undersökt arbetsmiljömedvetenheten inom skolan idag.
Missade du att titta på vårt webbinarium Pandemins påverkan på arbetmiljön? Nu kan du se hela webbinariet i efterhand.
Regering betonar att arbetslivet ska bli mer åldersoberoende. Andelen äldre medarbetare på våra arbetsplatser ökar och ålderspensionen håller på att senareläggas. Samtidigt vet vi att förändring av kognitiv och fysisk förmåga och ålderism, negativa attityder till äldre medarbetare, är faktorer som bland annat påverkar arbetslivet för den här gruppen.
Vi har kartlagt och sammanfattat det globala forskningsläget kring hur arbetsmiljöer påverkas under epidemier och pandemier och en majoritet av forskningsunderlaget handlade om hälso- och sjukvård.
Äntligen, sa vi i Sverige den 1 april då regering tog beslut om att covid-19 inte längre ska anges som en allmänfarlig sjukdom eller en samhällsfarlig sjukdom. Under nästan två år prövades medarbetare, ledare inom näringsliv och organisationer för speciella och många gånger svåra omständigheter för att kunna genomföra sina uppgifter.
Den 11 mars träffades representanter från arbetsmarknadens parter, arbetsmarknadsdepartementet och myndigheter inom arbetsmiljöområdet för att diskutera pågående och planerade åtgärder inom ramen för arbetsmiljöstrategin. Mötet leddes av statssekreterare Mattias Landgren och fokus på mötet var hot och våld på arbetsplatser.
Som en del av vårt uppdrag att inhämta och sammanställa kunskap om arbetsmiljörisker och friskfaktorer bland hälso- och sjukvårdspersonal påbörjar vi en sammanställning av vilka typer av insatser som är effektiva för att främja hälsa inom hälso- och sjukvården.
Läs om hur arbetstagare i Sverige har klarat distansarbete, hur AI och robotisering påverkar vår arbetsmiljö samt tips på en utbildning för att motverka rasism på arbetsplatsen.
Den 17 mars arrangerar vi ett webbinarium där fördjupar oss i hur pandemin påverkade organisationer och näringsliv, hur hemmakontoren fungerade och varför klarade Sverige omställningen till distansarbete så bra?
Vi söker dig som har haft både positiva och negativa erfarenheter av svenska arbetsmiljöer, eftersom vi vill ta del av hinder och problem i arbetsmiljö men också hitta bra exempel på hur en inkluderande arbetsplats kan utvecklas.
Medellivslängden i Sverige var 2019 ganska prick 83 år. Trenden är att livslängden stadigt stiger. Den var till exempel 1980 betydligt kortare med 75,8 år. Vi lever alltså nästan sju år längre nu. Vad betyder det för arbetsplatserna?
När covid-19-pandemin startade tidigt våren 2020 valde de flesta länder, inklusive Sverige, att rekommendera anställda att arbeta på distans för att minska smittspridningen på arbetsplatser och vid resor till och från arbetet. I en kunskapssammanställning har vi undersökt hur villkoren för distansarbete från hemmet sett ut under pågående pandemin.
Att samhället i allmänhet och arbetslivet i synnerhet har förändrats grundligt tack vare den intensiva digitaliseringen, ökade användning av robotar och utvecklingen av AI är ingen nyhet längre. Frågan är nu vad vi vet om dessa förändringars påverkan på arbetsmiljön. Vad innebär det att ha en robot som sin närmaste kollega? Och hur upplever vi vår dagliga interaktion med AI på våra arbetsplatser?
Under 2022 utvecklar vi vårt internationella arbete. Vi kommer under året att arbeta vidare med vår engelska webbplats och fyra gånger under året kommer vi att skicka ut vårt internationella nyhetsbrev. Utöver utvecklingen på digitala plattformar tar vi ett stort internationellt kliv i och med att vi numera har en internationell samordnare anställd vid myndigheten.
Läs om hur vi utvecklar vårt internationella arbete, vår senaste kunskapssammanställning och tips på viktig utbildning.