Mot bakgrund av detta har Myndigheten för arbetsmiljökunskap beslutat att arbeta fram en kunskapssammanställning som fokuserar på hur arbetsmiljön påverkas då AI och robotisering införs inom olika branscher och för olika yrkesgrupper. Kunskapssammanställningen har utformats enligt vetenskaplig metodik. Litteratursökningar har genomförts i relevanta databaser och information från andra källor har granskats källkritiskt.
Arbetsmiljöaspekter är sällan en del av forskningen om AI och robotik
En övergripande slutsats är att forskning kring AI och robotisering som direkt adresserar arbetsmiljöfrågor förekommer i liten omfattning. Däremot finns en del forskning som tar upp frågeställningar med betydelse för arbetsmiljön, även om resultaten inte direkt tolkas i sådana termer i de vetenskapliga publikationerna.
AI:s påverkan hos olika yrkesgrupper
Det finns forskning som studerar AI:s påverkan hos olika yrkesgrupper och visar att tekniken kan bidra till att vissa yrkesgrupper snabbare och effektivare kan lära sig sina arbetsuppgifter och utveckla sina kompetenser, medan andra yrkesgruppers kompetens snarare tenderar att bli utarmade. Även om forskningen här inte visar på några enhetliga resultat så pekar den på vikten av kompetensutveckling och yrkeserfarenhet för att automatisering och AI ska bli ett väl fungerande stöd, i stället för ett hot mot yrkesrollen. Automatiseringar och användning av AI-system kan öka effektiviteten i vissa arbetsuppgifter, men i andra fall minska den.
Tillit och transparens är viktiga aspekter
Forskning visar att system som designas för att förstärka människors intelligens snarare än att ersätta den leder till bättre beslut. Teknisk transparens är viktigt för relationerna och samspelet mellan människor och teknik i beslutfattande situationer. Tillit är också en viktig komponent för uppfattningen av integriteten och hur den kan säkerställas. När AI-system eller robotar ger beslutsrekommendationer i syfte att stödja människan kan det ibland leda till oklarheter och säkerhetsrisker. Det är därför viktigt med transparens så att människan har möjlighet att förstå vad beslutsrekommendationerna grundar sig på och hur de kan eller bör tolkas och användas.
Kunskapsluckor och forskningsbehov
Från myndigheter, arbetsmarknadens parter och andra intressenter finns ett stort engagemang kring tillämpningar av de nya teknikerna, men väldigt lite av konkreta åtgärder som kan ha effekt på den resulterande arbetsmiljön. Många påpekar dock behovet av att se AI och robotisering som en arbetslivs och arbetsmiljöfråga.
En sammantagen bedömning av kunskapsläget när det gäller arbetsmiljöpåverkan av AI och robotisering är att det finns väldigt lite konkret tillämpbar kunskap. Existerande forskning är huvudsakligen av grundläggande teknisk natur och beskriver metod- och teknikutveckling eller diskuterar framtida möjliga tillämpningar. Det finns också väldigt lite empirisk forskning kring arbetsmiljöpåverkan av redan existerande tillämpningar av AI och robotik, varför det är svårt att få fram erfarenhetsbaserade kunskaper. Inte heller den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen kring AI och robotik studerar i någon större utsträckning frågor relaterade till yrkesverksamma i arbetslivet och deras arbetsmiljö.
Det är viktigt att fylla de identifierade kunskapsluckorna för att kunna utnyttja de nya teknikernas fulla potential och för att förebygga framtida arbetsmiljöproblem.
– Morgondagens digitala arbetsmiljö kommer till stor del vara präglad av AI och robotik. Därför är det av största vikt att vi forskare är redo att beforska olika frågor kopplade till AI, robotik, arbetsmiljö och hälsa. Detta för att kunna bidra till kunskap som kan ligga till grund för arbetssätt, teknikutveckling och implementering som ur ett arbetsmiljöperspektiv är gynnsam för såväl arbetstagare, som organisationer och samhället i stort, säger Magdalena Stadin, fil. Doktor
Läs rapporten
Om projektet
Författarna till kunskapssammanställningen är professor Åsa Cajander vid Uppsala universitet, professor emeritus Bengt Sandblad vid Uppsala universitet, fil. Doktor Magdalena Stadin vid Uppsala universitet samt professor Elena Raviola vid Göteborgs universitet.
På myndighetens uppdrag har professor Magnus Svartengren vid Uppsala universitet kvalitetsgranskat kunskapssammanställningen. Bibliotekarierna Lina Ahlgren och Hanna Dahlin vid Lunds Tekniska Högskola bistod författarna under sökprocessen. Ansvariga processledare vid Myndigheten för arbetsmiljökunskap har varit fil.dr. Monica Kaltenbrunner och docent Robert Ljung.
Läs mer om projektet Artificiell intelligens och robotisering i våra arbetsmiljöer
Mer om AI och arbetsmiljö
Arbetsmiljö i fokus
Under ett fullspäckat halvdagsseminarium varvade inspelade intervjuer med direktsända panelsamtal med bland annat forskare och experter. Det här ...
Kan arbetsmiljön förbättras med artificiell intelligens och robotisering?
Olika digital teknik har under många år införts på arbetsplatser i olika utsträckning och med varierade syften. Införandet ...
Kunskapssammanställning om AI, robotisering och arbetsmiljö
Vi kommer att genomföra en kunskapssammanställning om artificiell intelligens, robotisering och dess inverkan på arbetsmiljön inom olika branscher.