Forskningen visar på stora brister i arbetsmiljön för hbtq-personer

Forskning pekar tyvärr på stora brister i arbetsmiljön för hbtq-personer. Studier visar bland annat att hbtq-personer ofta kan vara utsatta för kränkningar och diskriminering på arbetsplatsen, samt att personer med transerfarenhet tycks vara särskilt utsatta. Forskning inom området är begränsad så därför genomfördes en tilläggsstudie för att kartlägga arbetsmiljön hos transpersoner.
Docent Andrea Eriksson vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) är huvudförfattare till kunskapssammanställningen. Övriga författare är Sara Andersson, doktor och Sofia Björk, universitetslektor båda vid Göteborgs universitet. Carin Hellström, doktorand vid KTH, har medverkat i arbetet med studien för att kartlägga arbetsmiljön hos transpersoner.

Kunskapssammanställning – Hbtq-personers organisatoriska och sociala arbetsmiljö

– Det har varit ett omfattande arbete där vi gått igenom så många som möjligt av de vetenskapliga studier som genomförts på området det senaste decenniet. Sammantaget visar forskningen att homosexuella inte per automatik har en sämre arbetsmiljö men att många ändå ofta, parallellt med positiva arbetsmiljöupplevelser, kan bli utsatta för specifika arbetsmiljörisker i form av till exempelvis fördomsfullt bemötande. Risken för hbtq-personer att utsättas för diskriminering och trakasserier samspelar också med faktorer som kön, etnicitet, yrkesposition och ålder, säger Andrea Eriksson.

Kunskapssammanställningen besvarar frågorna:

• Huvudsakliga arbetsmiljörisker i hbtq-personers arbetsmiljö?
• Huvudsakliga friskfaktorer i hbtq-personers arbetsmiljö?
• Vilka skillnader finns mellan homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras olika arbetsmiljösituationer? Finns det gemensamma beröringspunkter? Finns det viktiga skillnader?
• Vad kännetecknar en inkluderande arbetsplats, det vill säga en arbetsmiljö som hbtq-personer själva upplever som god?

Arbetsmiljörisker i hbtq-personers arbetsmiljö

Bland annat visar resultaten att många hbtq-personer upplever:

• diskriminering
• trakasserier
• mikroaggressioner (det vill säga, subtila och ibland omedvetna aggressiva handlingar i form av exempelvis kommentarer, skämt eller frågor)
•  andra negativa arbetsmiljöfaktorer.

Resultaten av kunskapssammanställningen pekar vidare på att ett heteronormativt klimat har negativ påverkan på hbtq-personers arbetsmiljö. I ett heteronormativt klimat tas heterosexualitet för given och bidrar till att andra sexuella läggningar, exempelvis homo- och bisexualitet, ses som avvikande. Heteronormativitet inkluderar också en förväntan om att kvinnor och män ska bete sig på ett visst sätt och innefattar även förväntan om ett visst kronologiskt livsförlopp. I linje med detta visar resultaten att ett heteronormativt arbetsklimat utgör en riskfaktor i hbtq-personers arbetsmiljö genom att osynliggöra hbtq-frågor och skapa en osäkerhet bland hbtq-anställda om andras uppfattningar om hbtq-personer.

Transpersoner och bisexuella är mer utsatta för diskriminering

En brist på synligt stöd eller passivitet från chefer ger spelrum för mikroaggressioner, diskriminering och trakasserier. Socialt fientliga arbetsmiljöer, där det exempelvis förekommer heterosexism (antaganden om att alla människor är heterosexuella och att homosexualitet är onaturligt), diskriminering och trakasserier har samband med lägre grad av arbetstillfredsställelse, högre grad av stress, psykisk ohälsa och sämre arbetsförmåga.

Transpersoner och bisexuella verkar vara mer utsatta för diskriminering, trakasserier och/eller mobbning än homosexuella och heterosexuella cispersoner. För transpersoner verkar till exempel diskriminering och trakasserier bero på transfobi. I den tilläggsstudie (se bilaga 1), som genomfördes som en del av regeringsuppdraget om att kartlägga transpersoners organisatoriska och sociala arbetsmiljö, beskrev en majoritet av de 105 personer med transerfarenhet som deltog i studien erfarenheter av att ha utsatts för mikroaggressioner. Några beskrev erfarenheter av trakasserier, i det värsta fallet dödshot, eller stor rädsla för eventuella konsekvenser om de skulle vara öppna med sina transerfarenheter.

– Det är viktigt med en inkluderande arbetsmiljö för alla, se kompetensen först och se till att ha ett levande inkluderingsarbete inom arbetsplatsen. Finns inte det kan arbetsgivaren missa kompetens och resurser i form av exempelvis personer med transerfarenhet Att kunna vara sig själv på arbetsplatsen är något som cis-personer tar för givet och att ha möjligheten att vara öppen om sin könsidentitet, även på arbetsplatsen, kan bidra till god hälsa. Flera av studiedeltagarna beskriver att de slutat vid arbetsplatser som de upplevde som mindre toleranta och där chefers inte agerade vid förekomst av diskriminering och trakasserier, säger Carin Hellström.

Friskfaktorer i hbtq-personers arbetsmiljö

Resultaten från kunskapssammanställningen pekar på att olika former av organisatoriskt stöd är en viktig friskfaktor i hbtq-personers arbetsmiljö. Det innebär att ett organisatoriskt klimat som upplevs vara stödjande gentemot hbtq-personer också är kopplade till upplevelser av en god arbetsmiljö, arbetstillfredsställelse och hälsa, inklusive en vilja att vara öppen med sin sexuella läggning och/eller könsidentitet.

I ett stödjande arbetsklimat ingår:

• policyer
• aktiviteter som syftar till att motverka diskriminering
• en generellt stödjande och accepterande attityd gentemot hbtq-personer.

– Utöver att forskningen visar på vikten av att aktivt arbeta med tillämpningen av likabehandlingspolicyer, så visar den även att det är viktigt att chefer och kollegor till hbtq-personer visar aktivt stöd och markerar mot kränkningar. Det kan exempelvis handla om att säga ifrån om andra kollegor yttrar kränkande kommentarer, ställer olämpliga frågor eller använder fel pronomen, säger Sara Andersson.

Författare till kunskapssammanställningen och tilläggsstudien:

• Andrea Eriksson, docent, Avdelningen för ergonomi, Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa, Kungliga Tekniska högskolan
• Sara Andersson, doktor, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet
• Sofia Björk, universitetslektor, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet
• Carin Hellström, doktorand, Avdelningen för ergonomi, Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa, Kungliga Tekniska högskolan (studien om transpersoners arbetsmiljö)