Kunskapsluckor och begränsad litteratur inom området arbetsmiljö och suicidalt beteende

Vi har genomfört en nulägesanalys i form av en översikt av kunskap inom området suicidalt beteende och sambandet med arbetsmiljö.

Översikten är en del av arbetet med en kommande nationell strategi inom psykisk hälsa och suicidprevention som vi, i samverkan med flera andra myndigheter, bidrar med underlag till.

Exempel på resultat

Översikten visar att förlust av jobbet eller ofrivillig pensionering är en riskfaktor för suicidalt beteende. Litteraturen antyder också på ett möjligt samband mellan tillfälliga anställningar, spänt arbete, psykologiska krav i arbetet och otrygghet i anställningen och självmord, men litteraturen kring dessa faktorer var i flera fall begränsad och motstridig.

Det finns också faktorer som kan minska risken för sannolikheten för suicid och mildra effekterna av riskfaktorer, så kallade skydds- eller friskfaktorer. Här visade analysen att det finns visst stöd för att hög kontroll och stöd i arbetet är skyddsfaktorer.

Översikten bygger på en litteraturgenomgång av litteraturöversikter och original artiklar inom området. Översikten beskriver och analyserar arbetsmiljörelaterade riskfaktorer och skyddsfaktorer för suicidalt beteende som i denna analys inkluderar självmord och självmordsförsök.

Översikten genomfördes med en systematisk ansats men någon kvalitetsskattning av studierna, som är brukligt i en systematisk översikt har inte genomförts.

Stora kunskapsluckor

Överlag finns det dock stora kunskapsluckor inom arbetsmiljö och suicidalt beteende, så ytterligare forskning om exempelvis risk- och skyddsfaktorer bör vara prioriterade områden.

Bild på Thomas Nessen
Thomas Nessen är ansvarig analytiker för det arbete om görs med den nationella strategin.

Om arbetet med den nationella strategin

Under samordning av Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen ska myndigheterna göra en gemensam analys. I den gemensamma delen ingår att föreslå en samlad strategi med mål och prioriteringar samt uppföljning. Myndigheterna ska också föreslå hur de kan stödja arbetet med att genomföra och följa upp den föreslagna strategin.

Målsättningen med den nationella strategin är att stärka den statliga styrningen, att skapa bättre förutsättningar för samordning och samverkan. Men även att öka kvaliteten, effektiviteten och långsiktigheten i de insatser som genomförs av myndigheter, regioner, kommuner och andra berörda aktörer.

Tidsplan

  • 1 september 2021 – berörda myndigheter redovisar individuella analyser till Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen.
  • 31 december 2021 – Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen redovisar fortsatt arbetsplan till Socialdepartementet.
  • 1 september 2023 – Uppdraget slutredovisas till Socialdepartementet.