Arbetslivet ska erbjuda var och en som arbetar trygghet, utveckling och god hälsa. Hälso- och sjukvårdspersonal har höga sjukskrivningstal och det är främst på grund av organisatoriska och sociala faktorer i arbetsmiljön som ohälsan har ökat.
Vi har fått i uppdrag av regeringen att inhämta och sammanställa kunskap om arbetsmiljörisker och friskfaktorer, det vill säga faktorer som kan bidra till att förebygga arbetsrelaterad ohälsa och främja arbetsrelaterad hälsa, bland hälso- och sjukvårdspersonal.
Vi har genomfört en nulägesanalys i form av en översikt av kunskap inom området suicidalt beteende och sambandet med arbetsmiljö.
Psykisk hälsa och suicidprevention är viktiga folkhälsofrågor som på senare tid blivit alltmer uppmärksammat. För att kunna påverka utvecklingen i rätt riktning behövs stark styrning och samhällsinstanser som drar åt samma håll.
Alla som arbetar i Sverige ska ha en arbetsmiljö som gör det möjligt att kunna och vilja arbeta ett helt arbetsliv.
Hur ser en inkluderade arbetsplats ut för hbtq-personer? Utsätts hbtq-personer för speciella risker i arbetsmiljön? 23 juni delredovisade vi ett projekt som har fokus på hbtq-personers organisatoriska och sociala arbetsmiljö, med särskilt fokus på transpersoners situation.
Tillsammans med Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och ett flertal andra myndigheter har vi fått i uppdrag av regeringen inkomma med underlag inför arbetet med den nationella strategin inom området psykisk hälsa och suicidprevention.
Omställningen gick fort. Från en dag till den andra fick många arbetstagare i Sverige istället för att bege sig till sin arbetsplats ställa om till arbete från hemmet i enlighet med rekommendationer från Folkhälsomyndigheten. Hur många som distansarbetat har varierat, men sammantaget har omkring 30–40 procent av arbetstagarna arbetat hemifrån under pandemin. Men vilken betydelse har den snabba omställningen haft och vilka konsekvenser kan den få för vår arbetsmiljö och vårt arbetsliv i framtiden?
Digitaliseringen påverkar oss alla - både i vårt privatliv och i allra högst grad i vårt arbetsliv. Hur påverkas vi när allt mer arbete digitaliseras och kan digitaliseringen påverka förutsättningarna för det förebyggande arbetsmiljöarbetet?
Vilka faktorer påverkar hur vi trivs i arbetslivet och hur hälsosam vår arbetsmiljö är? I ett pågående regeringsuppdrag arbetar vi med att sammanställa och redovisa faktorer på organisatorisk nivå som har betydelse för hur vi mår på våra arbetsplatser och som kan mätas och följas över tid.
En ny kunskapssammanställning från Myndigheten för arbetsmiljökunskap konstaterar att ledarskap är relaterat till och har betydelse för medarbetares hälsa och välbefinnande.
Slutredovisningen av uppdraget "Faktorer som skapar friska och välmående arbetsplatser" är överlämnad till regeringen och under våren kommer vi att sprida kunskap från de kunskapssammanställningar som ligger till grund för uppdraget.
Slutredovisningen av uppdraget "Framtidens arbetsmiljö i Sverige" är överlämnad till regeringen och under våren kommer vi att sprida kunskap från de kunskapssammanställningar som ligger till grund för uppdraget.
I vårt andra nyhetsbrev kan du bland annat läsa om kommande webbinarium då vi presenterar resultatet av de kunskapssammanställningar vi gjort inom ramen för regeringsuppdragen Framtidens arbetsmiljö i Sverige och Friska och välmående arbetsplatser.
Regeringen har beslutat om regleringsbrev för 2020 för Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Myndigheten får i regleringsbrevet i uppdrag att utreda och lämna förslag på hur utbildningssituationen för läkare som arbetar inom företagshälsovården kan lösas.
Vi har fått två nya uppdrag av regeringen.