Ledarskapet har betydelse för medarbetares hälsa och välbefinnande

I kunskapssammanställningen ”Ledarskap för hälsa och välbefinnande” lyfts ledarskapsbeteenden som visat sig ha positiv påverkan fram och ett antal faktorer som ledarskapet verkar igenom och
som bidrar till en frisk och välmående arbetsplats har identifierats.

– Den samlade bilden av forskning på området visar att ledarskap har betydelse för anställdas hälsa och välbefinnande. Särskilt viktigt tycks vara att medarbetaren känner sig sedd, inspirerad och motiverad i sitt arbete och får det stöd den behöver, säger Andreas Wallo, biträdande professor i pedagogik vid Linköpings universitet och en av författarna till kunskapssammanställningen.

Ledarstilar har varit ett av de kriterier som undersökts i de studier som ingår i kunskapssammanställningen. Transformativt ledarskap, det vill säga ett visionärt och inspiratoriskt ledarskap som tar hänsyn till medarbetarnas behov lyfts fram som särskilt gynnsamt för medarbetares välbefinnande.

Sammanställningen visar också på att ett relationsorienterat och demokratiskt ledarskap, vilket kännetecknas av en ledare som motiverar och inspirerar sina medarbetare, är tillgänglig och lyssnar på samt visar förtroende för sina medarbetares förmågor genom att ge dem ansvar, utrymme och medbestämmande är hälsofrämjande. Samtidigt betonas att vad som är en hälsofrämjande relation mellan chefer och medarbetare kan skilja sig åt beroende på situation.

– Det går inte att hitta ett ”bästa” ledarskap som fungerar överallt. De ledarbeteenden som i forskning identifierats som främjande av hälsa och välbefinnande, som till exempel att vara tillgänglig, visionär, inspirerande och inkluderande, kan ses som goda källor till inspiration men de behöver anpassas till de olika förutsättningar som råder, säger Daniel Lundqvist, filosofiedoktor vid Linköpings universitet, också författare till kunskapssammanställningen.

Flera friskfaktorer har identifierats

Förutom ledarens beteenden i förhållande till medarbetarna visar forskningen också på vikten och påverkan av det så kallade ”indirekta ledarskapet”, det vill säga faktorer som ledarskapet verkar igenom. Här har forskningen tagit fasta på några friskfaktorer, det vill säga faktorer som bidrar till en frisk och välmående arbetsplats. Dessa faktorer är:

•  meningsfullt arbete,
• socialt stöd,
• samarbete,
• tilltro till sig själv,
• gruppens tilltro till sig själv,
• arbetsplatsens innovationsklimat,
• avsaknad av rollkonflikter samt
• avsaknad av konflikt mellan arbete och privatliv.

Råd till chefer och ledare

I sammanställningen finns också några allmänna råd till den som arbetar med att främja medarbetares hälsa och välbefinnande i organisationer. Återigen lyfter författarna det faktum att ledarskap kräver situationsanpassning utifrån de villkor som råder i den befintliga kontexten. Men de skickar även med några konkreta råd som bland annat handlar om att visa förtroende och ge medarbetarna handlingsutrymme och mandat i arbetet. Vidare är det viktigt att göra sig tillgänglig som chef och ledare och att vara en förebild för medarbetarna när det gäller arbetet och hälsa.

Författarna påpekar också att det visat sig svårt att i forskning fånga in exakt hur de beskrivna ledarbeteendena faktiskt påverkar medarbetarnas hälsa och välmående. Många gånger visar forskningen på betydelsen av det indirekta ledarskapet, exempelvis att bygga en kultur och miljö som främjar hälsa. Hur en sådan kultur ser ut beror på flera faktorer som till exempel handlingsutrymme, resurser, uppdrag, kompetens och så vidare.

Mer forskning behövs

Kunskapssammanställningen visar att mer forskning inom området behövs. Här lyfter författarna fram att de studier som finns inom området domineras av kvantitativa studier vilket bidrar till att vi vet en hel del om själva förekomsten av ett ledarskap för hälsa och välbefinnande men ganska lite om vad det egentligen innebär i det vardagliga arbetet. Exempelvis är det känt att transformativt ledarskap är gynnsamt för medarbetares hälsa, men inte på vilket vis en chef faktiskt utför ett sådan ledarskap i praktiken. För att få kunskap om hur ledarskap utövas i praktiken behövs en annan typ av datainsamling, exempelvis genom att observera chefer och medarbetare i det dagliga arbetet.

Det faktum att ett mindre antal ledarskapsteorier fått stor betydelse i fältet av forskning bidrar också till att det finns kunskapsluckor. Att i vidare forskning ta utgångspunkt i genus, mångfald och jämlikhet skulle troligen bidra till en mer nyanserad bild av ett ledarskap som främjar hälsa menar författarna.

Avslutningsvis tar de upp att studierna i huvudsak bygger på material som samlats in i väldigt specifika kontexter (offentlig sektor och då särskilt omsorgsarbete) något som också behöver breddas och inkludera fler branscher.

Om kunskapssammanställningen

Kunskapssammanställningen baseras på totalt 33 studier genomförda i Norden under åren 2009-2019. Författare till kunskapssammanställningen är biträdande professor Andreas Wallo och filosofiedoktor Daniel Lundqvist vid Linköpings universitet. Kvalitetsgranskare är docent Susanne Tafvelin vid Umeå universitet.

Kunskapssammanställningen ”Ledarskap för hälsa och välbefinnande” är en del av ett regeringsuppdrag som gavs till myndigheten i juni 2018 och som handlar om att sammanställa kunskap om faktorer som skapar friska och välmående arbetsplatser med ett särskilt fokus på den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. För att genomföra uppdraget engagerade myndigheten forskare från svenska universitet och högskolor för att inom fyra områden dyka djupare in i den befintliga forskning som gjorts och sammanställa detta i fyra separata kunskapssammanställningar. Förutom den om ledarskap så finns kunskapssammanställningar framtagna inom områdena psykosocial arbetsmiljö, organisering av arbete samt fysisk arbetsmiljö.

Läs rapport och kunskapssammanställningar

Här kan du kan läsa hela vår rapport Faktorer som skapar friska och välmående arbetsplatser.

Kunskapssammanställningar:
Ledarskap för hälsa och välbefinnande
Psykosocial arbetsmiljö – hälsa och välbefinnande
Organisering av arbete och dess betydelse för hälsa och välbefinnande
Fysisk arbetsmiljö för hälsa, välmående och prestation

Webbinarium

I och med lanseringen av våra kunskapssammanställningar kommer vi att arrangera webbinarium tillsammans med de forskare som genomfört uppdragen.