I ett av våra senaste regeringsuppdrag sammanställer vi kunskap om risker och friskfaktorer inom området, med speciellt fokus mot de yrkesgrupper som löper störst risk för arbetsrelaterad ohälsa. Resultaten av uppdraget kan bidra en förbättrad arbetsmiljö och kompetensförsörjning inom området genom att ge en ökad förståelse för hur arbetsmiljön kan främjas och hur arbetsmiljörisker kan minimeras och undanröjas.
– Genom att bidra till kunskapen i området kan vi i det här regeringsuppdrag stödja en hållbar, hälsosam och trygg arbetsmiljö hos hälso- och sjukvårdspersonal. Det är viktigt att sammanställa det som innebär risker i arbetsmiljön. Men det är även viktigt att se vad i arbetsmiljön som är hälsofrämjande, det vi kallar friskfaktorer, säger Thomas Nessen processledande analytiker vid Myndigheten för arbetsmiljökunskap.
Vägledning och stöd för att skapa en hälsofrämjande arbetsmiljö
Resultatet ska kunna fungera som ett stöd för bland annat arbetsgivare, chefer, skyddsombud och andra förtroendevalda på arbetsplatser och den sammanställda kunskapen ska kunna användas som vägledning för att utveckla och skapa ett främjande arbetsmiljöarbete för hälso- och sjukvårdens personal.
– Med dialog och samarbete med kunniga inom hälso- och sjukvården hoppas vi kunna bidra med konkret och lättsam kunskap som kommer till användning i det dagliga arbetet, säger Sverre Lundqvist kommunikatör.
Fokus på yrkesgrupper som löper störst risk för arbetsrelaterad sjukfrånvaro
I uppdraget ska särskilt fokus riktas mot den sociala och organisatoriska arbetsmiljön mot de yrkesgrupper inom hälso- och sjukvårdssektorn som löper störst risk för arbetsrelaterad sjukfrånvaro.
– Hälso- och sjukvårdspersonal består av en stor mängd olika yrkesgrupper och arbetsförhållanden, så i det initiala skedet kommer vi att göra en förstudie för att kartlägga området, fortsätter Thomas Nessen.
I uppdraget ämnar vi att samverka och inhämta kunskaper från berörda myndigheter. För att fördjupa kunskapen om problembilden och bidra till spridning och implementering har vi dialog med bland andra arbetsmarknadens parter, kommuner och regioner samt med berörda professionsföreningar. Uppdraget ska delredovisas till Regeringskansliet senast den 1 december 2022 och slutredovisas senast den 1 december 2023.