Mikroaggressioner, diskriminering, trakasserier och sämre karriärmöjligheter är något av det som hbtq-personer utsätts för på sina arbetsplatser. I ett regeringsuppdrag har Myndigheten för arbetsmiljökunskap sammanställt kunskap om hbtq-personers organisatoriska och sociala arbetsmiljö. I uppdraget ingick speciellt att titta på transpersoners arbetsmiljö.
Regering betonar att arbetslivet ska bli mer åldersoberoende. Andelen äldre medarbetare på våra arbetsplatser ökar och ålderspensionen håller på att senareläggas. Samtidigt vet vi att förändring av kognitiv och fysisk förmåga och ålderism, negativa attityder till äldre medarbetare, är faktorer som bland annat påverkar arbetslivet för den här gruppen.
Som en del av vårt uppdrag att inhämta och sammanställa kunskap om arbetsmiljörisker och friskfaktorer bland hälso- och sjukvårdspersonal påbörjar vi en sammanställning av vilka typer av insatser som är effektiva för att främja hälsa inom hälso- och sjukvården.
Arbetsrelaterad suicid ingår i den breddade nollvision om att ingen ska dö till följd av arbete, och regeringen framhåller i arbetsmiljöstrategin för 2021–2025 att kunskapen om arbetsrelaterad suicid i Sverige behöver öka.
Arbetslivet ska erbjuda var och en som arbetar trygghet, utveckling och god hälsa. Hälso- och sjukvårdspersonal har höga sjukskrivningstal och det är främst på grund av organisatoriska och sociala faktorer i arbetsmiljön som ohälsan har ökat.
Vi blir allt äldre och det mesta pekar på att vi i framtiden kommer att yrkesarbeta allt högre upp i ålder. På eget initiativ genomför vi därför en kunskapssammanställning som kartlägger och sammanfattar forskning om den psykosociala arbetsmiljön för senior arbetskraft.
11 maj lanserade vi våra nya riktlinjer för hantering av sociala hälsorisker på jobbet med ett webbinarium. Nu har vi laddat upp det på vår YouTube-kanal där du kan se det när du vill.
Riktlinjer ska utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet ge ett underlag för att stödja arbetsgivares förebyggande, åtgärdande och uppföljande arbete gällande kränkande särbehandling och mobbning.
Psykisk hälsa är ett prioriterat område inom folkhälsopolitiken, både i Sverige och internationellt. Arbetsrelaterad psykisk ohälsa, till exempel stress, är ett stort arbetsmiljöproblem.
Under den tredje företagsundersökningen om nya och framväxande risker (ESENER) fick 45 420 företag och organisationer inom alla verksamhetssektorer med minst fem anställda i 33 europeiska länder frågan om hur arbetsmiljöfrågor och hälsa hanteras hos dem. Särskilt fokus låg på psykosociala risker, det vill säga arbetsrelaterad stress, våld och trakasserier.
En inspelad presentation av Emilie Friberg där hon går igenom resultatet av kunskapssammanställningen hon och Per Lytsy författat på uppdrag av Myndigheten för arbetsmiljökunskap.
Per Lytsy och Emilie Friberg som är forskare vid Karolinska institutet, har tillsammans kartlagt vilken sammanställd forskning som finns om psykosociala arbetsmiljöfaktorer kopplat till hälsa.
När samhället i stort stresstestas, som nu med COVID-19 pandemin, påverkas också den psykosociala arbetsmiljön för arbetstagare och arbetsgivare. Vi behöver nu, kanske mer än någonsin, uppmärksamma den psykosociala arbetsmiljön för att skapa förutsättningar för ett arbetsliv som bidrar till hälsa och välbefinnande för individer och organisationer.