Av de risksituationer som kan uppstå för personal som arbetar inom hälso- och sjukvården och som kan leda till arbetsskador, är personförflyttningar en av de vanligaste.
21 september lanserades de nya riktlinjerna för synergonomi – belysning och synförhållanden på arbetsplatsen. Under ett livesänt webbinarium presenterades delar av innehållet och det fanns även möjlighet att ställa frågor innan och under webbinariet.
Det här är en artikelserie i sex delar som baseras på regeringsuppdraget ”Faktorer som skapar friska och välmående arbetsplatser” och intervjuer med personer som reflekterar över innehållet i rapporten. I den tredje delen möter vi Andreas Wallo och Daniel Lundkvist, båda erfarna forskare inom ledarskapsområdet.
Det här är en artikelserie i sex delar som baseras på regeringsuppdraget ”Faktorer som skapar friska och välmående arbetsplatser” och intervjuer med personer som reflekterar över innehållet i rapporten. I den första delen möter vi professor Karolina Parding.
Hur påverkades den psykosociala och ergonomiska arbetsmiljön i organisationer under en pågående epidemi eller pandemi? Vilka arbetsmiljöinterventioner genomfördes för att förebygga eller åtgärda psykisk eller muskuloskelettal ohälsa? Det är några av de frågeställningar som en ny kunskapssammanställning från Myndigheten för arbetsmiljökunskap kommer att undersöka.
En presentation av Karolina Parding där hon går igenom resultatet av kunskapssammanställningen som hon, Fredrik Sjögren, Christer Petersson och Niklas Pekkari författat på uppdrag av Myndigheten för arbetsmiljökunskap.
Om vi vill förstå hälsa och välmående i arbetslivet måste vi också titta närmare på vilken roll organiseringen av arbetet och olika organisationsmodeller spelar för detta. Det har professor Karolina Parding och filosofie doktor Fredrik Sjögren, båda vid Luleå tekniska universitet, gjort genom att sammanställa forskning inom området.
En inspelad presentation av Emilie Friberg där hon går igenom resultatet av kunskapssammanställningen hon och Per Lytsy författat på uppdrag av Myndigheten för arbetsmiljökunskap.
Per Lytsy och Emilie Friberg som är forskare vid Karolinska institutet, har tillsammans kartlagt vilken sammanställd forskning som finns om psykosociala arbetsmiljöfaktorer kopplat till hälsa.
När samhället i stort stresstestas, som nu med COVID-19 pandemin, påverkas också den psykosociala arbetsmiljön för arbetstagare och arbetsgivare. Vi behöver nu, kanske mer än någonsin, uppmärksamma den psykosociala arbetsmiljön för att skapa förutsättningar för ett arbetsliv som bidrar till hälsa och välbefinnande för individer och organisationer.
På grund av rådande läge skjuter vi upp vår serie med webbinarum. Läs även om ledarskapets betydelse för hälsa och välbefinnande.
Läs om vårens planerade serie med webbinarium.
Läsa om friskfaktorer, regeringsuppdraget Framtidens arbetsmiljö i Sverige och vårt deltagande i det europeiska forskningsnätverket PEROSH.
I vårt andra nyhetsbrev kan du bland annat läsa om kommande webbinarium då vi presenterar resultatet av de kunskapssammanställningar vi gjort inom ramen för regeringsuppdragen Framtidens arbetsmiljö i Sverige och Friska och välmående arbetsplatser.
Att arbetsplatserna blir bra på att förstärka det som gör att vi trivs och mår bra på jobbet är målsättningen med regeringsuppdraget ”Friska och välmående arbetsplatser”. Möt Nadja Grees, analytiker och processledare, som leder arbetet med att sammanställa kunskap om faktorer som gör att vi mår bra och trivs på jobbet.
Gävles nya myndighet, Myndigheten för arbetsmiljökunskap, rekryterar nu tolv experter för tidsbegränsade uppdrag inom arbetsmiljöområdet.