
Hälso- och sjukvårdspersonalen pressades hårt under coronapandemin
Personal inom hälso- och sjukvården tvingades snabbt ställa om ute i verksamheterna och omfördela resurserna för att kunna möta det ökade vårdbehovet under corona-pandemin.
Personal inom hälso- och sjukvården tvingades snabbt ställa om ute i verksamheterna och omfördela resurserna för att kunna möta det ökade vårdbehovet under corona-pandemin.
När spridningen av coronaviruset tog fart i mars 2020 tvingades arbetsgivare i Sverige snabbt ställa om verksamheter för att skydda de anställda och följa de restriktioner och rekommendationer som utfärdades.
Vi sammanställer forskning om vilken inverkan över tid covid-19 pandemin hade på anställda inom hälso- och sjukvården. Inom uppdraget tittar vi även på effekten av interventioner (åtgärder) för att förbättra arbetsmiljö och hälsa för gruppen hälso- och sjukvårdsanställda.
Som en del i regeringsuppdraget Coronapandemins påverkan på arbetsmiljön genomför vi en enkät- och intervjustudie.
Som en del i regeringsuppdraget "Coronapandemins påverkan på arbetsmiljön" genomför vi en enkät- och intervjustudie i syfte att utreda hur arbetsmiljön i grundskolan påverkades under pandemin.
Vi har kartlagt och sammanfattat det globala forskningsläget kring hur arbetsmiljöer påverkas under epidemier och pandemier och en majoritet av forskningsunderlaget handlade om hälso- och sjukvård.
Äntligen, sa vi i Sverige den 1 april då regering tog beslut om att covid-19 inte längre ska anges som en allmänfarlig sjukdom eller en samhällsfarlig sjukdom. Under nästan två år prövades medarbetare, ledare inom näringsliv och organisationer för speciella och många gånger svåra omständigheter för att kunna genomföra sina uppgifter.
Läs om hur arbetstagare i Sverige har klarat distansarbete, hur AI och robotisering påverkar vår arbetsmiljö samt tips på en utbildning för att motverka rasism på arbetsplatsen.
Den 17 mars arrangerar vi ett webbinarium där fördjupar oss i hur pandemin påverkade organisationer och näringsliv, hur hemmakontoren fungerade och varför klarade Sverige omställningen till distansarbete så bra?
När covid-19-pandemin startade tidigt våren 2020 valde de flesta länder, inklusive Sverige, att rekommendera anställda att arbeta på distans för att minska smittspridningen på arbetsplatser och vid resor till och från arbetet. I en kunskapssammanställning har vi undersökt hur villkoren för distansarbete från hemmet sett ut under pågående pandemin.
Coronapandemin har haft stor påverkan på arbetslivet och arbetstagare i Sverige, precis som i övriga världen. På ett eller annat vis har vi alla haft ett uppdrag att minska smittspridningen på våra respektive arbetsplatser. Men vilka och hur omfattande är de arbetsmiljöåtgärder som företagen vidtagit? Vi har med stöd av nyligen insamlade data sammanställt en ögonblicksbild av åtgärder under coronapandemin 2020.
Omställningen gick fort. Från en dag till den andra fick många arbetstagare i Sverige istället för att bege sig till sin arbetsplats ställa om till arbete från hemmet i enlighet med rekommendationer från Folkhälsomyndigheten. Hur många som distansarbetat har varierat, men sammantaget har omkring 30–40 procent av arbetstagarna arbetat hemifrån under pandemin. Men vilken betydelse har den snabba omställningen haft och vilka konsekvenser kan den få för vår arbetsmiljö och vårt arbetsliv i framtiden?
Projektet om pandemiers inverkan på organisationers arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete är i gång för fullt, här följer en liten uppdatering om vad som hänt hittills.
I regeringens instruktion står det att myndigheten ska inom sitt ansvarsområde samla in, sammanställa och sprida kunskap baserad på forskning. Exempel på det är vårt pågående arbete med en kunskapssammanställning om hur organisationers arbetsmiljö påverkas vid utbrott av pandemier. I projektet medverkar ett tiotal personer och det är Pinar Aslan Akay som leder arbetet.
Fredag den 25 september höll arbetsmarknadsminister Eva Nordmark en pressträff om coronapandemins effekter på arbetsmiljön. Vid pressträffen deltog vår generaldirektör Nader Ahmadi och ställföreträdande generaldirektören för Arbetsmiljöverket, Håkan Olsson.
Hur påverkades den psykosociala och ergonomiska arbetsmiljön i organisationer under en pågående epidemi eller pandemi? Vilka arbetsmiljöinterventioner genomfördes för att förebygga eller åtgärda psykisk eller muskuloskelettal ohälsa? Det är några av de frågeställningar som en ny kunskapssammanställning från Myndigheten för arbetsmiljökunskap kommer att undersöka.