En första inblick i hur arbetsmiljön påverkas vid ett pandemiutbrott

Kunskapen om effekter av spridningen av coronaviruset sars-cov-2 i Sverige utifrån ett arbetsmiljöperspektiv är av naturliga skäl begränsad. Det finns dock internationell forskning från tidigare sjukdomsutbrott orsakade av andra coronavirus, vilken kan appliceras på svenska förhållanden. Studierna som denna kunskapssammanställning är baserad på kommer från hela världen och endast i en studie ingick studiedeltagare från Sverige.

format_quote

I denna sammanställning har vi kunnat lyfta de problem och den oro som framför allt sjukvården har ställts inför. Den kunskap vi har tagit fram kan vara till stöd inför beredskapsplanering för att vi ska vara bättre förberedda inför nästa kris.

Stort fokus på hälso- och sjukvård

Majoriteten av de studier som har publicerats om arbetsmiljö vid epidemier och pandemier orsakade av coronavirus har undersökt hälso- och sjukvården. Utifrån dom 95 studierna som bedömdes vara relevanta och hålla tillräckligt hög kvalitet för projektets frågeställningar fokuserade 85 studier på anställda inom hälso- och sjukvården. Det vetenskapliga underlaget i denna kunskapssammanställning är alltför begränsat för att kunna dra slutsatser från annan verksamhet än hälso- och sjukvård.

format_quote

En stor mängd kvalitativa och kvantitativa studier från hela världen visar ganska samstämmigt på en situation inom hälso- och sjukvården med kraftigt förhöjda krav och bristande resurser vad gäller personal, kompetens och skyddsutrustning de första månaderna av Covid-19-pandemin.

Ökade krav och snabb omställning för anställda

Under en epidemi eller pandemi av svår coronavirus-sjukdom ökar såväl kvantitativa (hög arbetsbelastning) som kvalitativa (svåra arbetsuppgifter) krav på hälso- och sjukvården. Anställda behöver snabbt ställa om till nya rutiner och samarbeten, arbetar under stor osäkerhet med brist på resurser, både vad gäller personal och skyddsutrustning. Situationen i hälso- och sjukvården vid en epidemi eller pandemi ställer krav på ett tydligt och närvarande ledarskap, med regelbunden kommunikation och gott psykosocialt stöd till de anställda.

Nedanstående arbetsmiljöfaktorer kan kopplas till symtom på psykisk ohälsa bland hälso- och sjukvårdsanställda under en epidemi eller pandemi orsakad av coronavirus:

• arbete med smittade eller misstänkt smittade patienter
• höga krav i arbetet
• brist på skyddsutrustning
• brist på kompetens
• brist på socialt stöd i arbetet
• upplevelse av stigmatisering (att andra undviker en)

format_quote

Överraskande var dock resultat från kvalitativa studier där också ett antal positiva aspekter av arbetet under dessa månader lyftes fram. Anställda berättade om ett utökat team-arbete, god sammanhållning där man arbetat mot gemensamma mål över professionsgränserna och av stimulans av att ha utvecklats i sin yrkesroll.

Mer forskning och kunskap behövs

I denna sammanställningen konstateras att det finns stora kunskapsluckor och ett omfattande fortsatt forskningsbehov för att utveckla kunskapen om hur arbetsmiljö och hälsa påverkas vid epidemier och pandemier orsakade av coronavirus med studier av hög kvalitet som belyser följande frågor och områden:

• hur arbetsmiljö och hälsa i Sverige påverkas vid epidemier och pandemier
• hur långvariga symtomen på psykisk ohälsa är hos de sjukvårdsanställda
• stigmatiseringen av yrkesgrupper som arbetar med smittade patienter under en epidemi eller pandemi
• hur organisationer utanför hälso- och sjukvård påverkas vid epidemier och pandemier
• möjligheter till utveckling av arbetslivet under epidemier och pandemier genom att ta till vara positiva erfarenheter från arbetslivet gjorda under covid-19-pandemin
• utvärdering, med god forskningsmetodik, av interventioner för att förbättra arbetsmiljö och hälsa.

Läs rapporten

Här kan du läsa eller ladda ner kunskapssammanställningen Arbetsmiljö och hälsa i organisationer vid epidemier och pandemier orsakade av coronavirus.

Om projektet

Denna kunskapssammanställning är framtagen av docent Anna Nyberg, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, docent Ingrid Demmelmaier, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet samt med dr. Kristiina Rajaleid, Stressforskningsinstitutet, Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Till sin hjälp har de haft stöd av Ylva Lindberg och Wilhelm Linder, forskningsassistenter, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet.

På myndighetens uppdrag har sammanställningen kvalitetsgranskats av Professor Ulf Ericsson vid Högskolan i Kristianstad samt docent Birgitta Wiitavaara vid Högskolan i Gävle kunskapssammanställningen. Personal på biblioteket vid Uppsala universitet har bidragit med litteratur- och informationssökningar.

Ansvarig processledare vid Myndigheten för arbetsmiljökunskap var inledningsvis fil. dr. Pinar Aslay Akay och därefter docent Mikael Nilsson.

Läs mer om projektet social och organisatorisk arbetsmiljö vid utbrott av epidemier och pandemier.

För media - information, kontaktuppgifter och bilderexpand_more

Kontaktpersoner

Mikael Nilsson, Processledande analytiker vid Myndigheten för arbetsmiljökunskap,
E-post: mikael.nilsson@mynak.se, telefon: 026-14 84 18

Anna Nyberg, Docent vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet
E-post: anna.nyberg@pubcare.uu.se ,telefon: 018-471 6622

Ingrid Demmelmaier, Docent vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet
E-post: ingrid.demmelmaier@pubcare.uu.se, telefon: 070-5117366

Sverre Lundqvist, Kommunikatör vid Myndigheten för arbetsmiljökunskap
E-post: sverre.lundqvist@mynak.se ,telefon: 026-14 84 07

Pressbilder