Den 17 mars arrangerar vi ett webbinarium där fördjupar oss i hur pandemin påverkade organisationer och näringsliv, hur hemmakontoren fungerade och varför klarade Sverige omställningen till distansarbete så bra?
När covid-19-pandemin startade tidigt våren 2020 valde de flesta länder, inklusive Sverige, att rekommendera anställda att arbeta på distans för att minska smittspridningen på arbetsplatser och vid resor till och från arbetet. I en kunskapssammanställning har vi undersökt hur villkoren för distansarbete från hemmet sett ut under pågående pandemin.
I en ny publikation från Myndigheten för arbetsmiljökunskap konstateras det att flera faktorer spelar in för att få till goda synförhållanden på arbetsplatsen. Kunskap, planering och systematiskt förbättringsarbete lyfts som de viktigaste nycklarna i: Riktlinjer för synergonomi – Belysning och synförhållanden på arbetsplatsen.
Den 1 september träffade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark och civilminister Lena Micko arbetsmarknadens parter och myndigheter för att diskutera förutsättningar inför en återgång till arbetsplatser. Från myndigheten deltog generaldirektör Nader Ahmadi på mötet.
Omställningen gick fort. Från en dag till den andra fick många arbetstagare i Sverige istället för att bege sig till sin arbetsplats ställa om till arbete från hemmet i enlighet med rekommendationer från Folkhälsomyndigheten. Hur många som distansarbetat har varierat, men sammantaget har omkring 30–40 procent av arbetstagarna arbetat hemifrån under pandemin. Men vilken betydelse har den snabba omställningen haft och vilka konsekvenser kan den få för vår arbetsmiljö och vårt arbetsliv i framtiden?
Den 17 november anordnade vi tillsammans med arbetsmiljöverket och arbetsmarknadens parter ett webbinarium om hållbart distansarbete. Nu finns inspelningen publicerad på vår youtube-kanal.