Arbetsrelaterad psykisk ohälsa är ett stort arbetsmiljöproblem

I arbetsmiljöstrategin för 2021–2025 påtalar regeringen att kunskapen om psykisk ohälsa behöver öka, men också att vi behöver fokusera mer på vad i arbetsmiljön som skapar positiva och gynnsamma hälsoeffekter. Kunskapssammanställningen ”Arbetsmiljö och psykisk hälsa” ringar in vissa prioriterade områden inom arbetsmiljö och psykisk hälsa och lämnar förslag på framtida utvecklingsområden inom ämnet.

Denna kunskapssammanställning baseras på 15 tidigare publicerade rapporter i området och är en del av arbetet med en kommande nationell strategi inom psykisk hälsa och suicidprevention som vi, i samverkan med flera andra myndigheter, bidrar med underlag till.

– Meningen från början var att kunskapssammanställningen skulle vara ett arbetsmaterial för internt bruk inom myndigheten och för dialogen med övriga myndigheter inom arbetet med strategin. Men då innehållet bedömdes vara intressant och relevant även för andra gjorde vi den tillgänglig som en fristående publikation, säger Thomas Nessen processledande analytiker vid Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Kunskapssammanställningen har genomförts av Anders Fredriksson, och Olov Wolf-Watz under processledning av Thomas Nessen, Myndigheten för arbetsmiljökunskap, samt expertstöd från professor Gunnar Bergström, Högskolan i Gävle.

Frisk- och skyddsfaktorer för psykisk hälsa

Arbetslivsforskningen har hittills i huvudsak fokuserat på riskfaktorer. Men det finns viss kunskap om vilka faktorer i arbetslivet som tycks minska risken för psykiska besvär och psykisk ohälsa och som troligtvis främjar psykisk hälsa och välbefinnande. Faktorerna kan sorteras i organisatoriska och psykosociala faktorer.

De organisatoriska frisk- och skyddsfaktorerna är följande:

• Ledarskap
• HR-strategier

De psykosociala organisatoriska frisk- och skyddsfaktorerna är följande:

• Kontroll i arbetet
• Socialt stöd
• Upplevd rättvisa
• Utvecklingsmöjligheter i arbetet
• Måltydlighet
• Riskfaktorer för psykisk hälsa

Riskfaktorer

Rapporterna som ingår i kunskapssammanställningen ger sammantaget en beskrivning av hur olika riskfaktorer i arbetsmiljön korrelerar medvissa psykiska hälsoutfall. Riskfaktorer sorteras i organisatoriska och psykosociala faktorer. Observera att vissa faktorer både kan vara riskfaktorer och skyddsfaktorer.

De organisatoriska riskfaktorerna är följande:

• Långa arbetstider
• Tillfällig anställning
• Ledarskap
• HR-strategier
• Organisationsförändring

De psykosociala riskfaktorerna är följande:

• Spänt arbete
• Psykologiska krav
• Kvantitativa krav
• Kognitiva krav
• Emotionella krav
• Arbetsrelaterad stress/pressande arbete
• Hinder i arbete
• Otydliga mål
• Obalans mellan ansträngning och belöning
• Anställningsotrygghet
• Brott mot psykologiskt kontrakt
• Rollkonflikt
• Interpersonella konflikter
• Mobbning, inklusive social uteslutning
• Begränsad kunskap om riskgrupper

Kunskapssammanställningen undersöker skillnader som rör män och kvinnor, vissa särskilda yrkesgrupper och risker knutna till normbrytande personer. Dock har det visat sig att det finns begränsade kunskaper om dessa grupper och det är därför svårt att dra några mer långtgående slutsatser om resultaten som presenteras i rapporterna som ingår i kunskapssammanställningen.

Prioriterade kunskapsluckor

Det finns en del kunskapsluckor inom området arbetsmiljö och psykisk hälsa. Exempel på arbetsmiljöfaktorer där det behövs mer kunskap är krav, socialt stöd, ansträngning och belöning, konflikter, hot och mobbning. Det finns även behov av att stärka forskning om insatser för att utveckla arbetsmiljön. Detta för att öka kunskapen om vilka typer av arbetsmiljöåtgärder som kan vara mer framgångsrika än andra i att förbättra arbetsmiljön.

Bakgrund

Vi har fått i uppdrag av regeringen inkomma med underlag inför arbetet med den nationella strategin inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Uppdraget genomförs tillsammans med Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och ett flertal andra myndigheter. Inom ramen för vår del av uppdraget genomför vi två övergripande kunskapssammanställningar med fokusområde psykisk hälsa och arbetsmiljö samt suicidprevention och arbetsmiljö.

Resultat

Projektet är avslutat och resultatet finns presenterat i två publikationer.