Hem/Vårt arbete/Publikationer/Arbetsmiljö och psykisk hälsa

Arbetsmiljö och psykisk hälsa

I kunskapssammanställningen har vi beskrivit och analyserat arbetsmiljörelaterade riskfaktorer och skyddsfaktorer för psykisk ohälsa kopplat till arbetet och arbetsplatsen, samt identifierat vilka riskgrupper som berörs.

Ladda ner publikation

Bakgrund

Tillsammans med Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och ett flertal andra myndigheter fick vi i uppdrag av regeringen att inkomma med underlag inför arbetet med den nationella strategin inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Inom ramen för vår del i uppdraget genomförde vi två övergripande kunskapssammanställningar med fokus på arbetsmiljö och psykisk hälsa samt arbetsmiljö och suicidalt beteende.

Kunskapssammanställningen om psykisk hälsa och arbetsmiljö är baserad på 15 interna och externa rapporter i området.

Sammanfattning

I kunskapssammanställningen redovisas riskfaktorer för psykisk hälsoutfall. De organisatoriska riskfaktorerna inkluderar:

  • Långa arbetstider
  • Tillfällig anställning
  • Ledarskap
  • HR-strategier
  • Organisationsförändring

Det finns även ett större antal psykosociala riskfaktorer som inkluderar:

  • Spänt arbete
  • Psykologiska krav
  • Kvantitativa krav
  • Kognitiva krav
  • Emotionella krav
  • Arbetsrelaterad stress/pressande arbete
  • Hinder i arbete
  • Otydliga mål
  • Obalans mellan ansträngning och belöning
  • Anställningsotrygghet
  • Brott mot psykologiskt kontrakt
  • Rollkonflikt
  • Interpersonella konflikter Arbetsmiljö och psykisk hälsa 5
  • Mobbning, inklusive social uteslutning

Det finns även frisk- eller skyddsfaktorer som kan främja psykisk hälsa och välbefinnande. De organisatoriska faktorerna är:

  • Ledarskap
  • HR-strategier

Det finns även psykosociala organisatoriska frisk- och skyddsfaktorer som inkluderar:

  • Kontroll i arbetet
  • Socialt stöd
  • Upplevd rättvisa
  • Utvecklingsmöjligheter i arbetet
  • Måltydlighet

Kunskapssammanställningen visade att det finns begränsad forskning om riskgrupper även om det lyfts fram skillnader mellan män-kvinnor, särskilda yrkesgrupper och normbrytande personer. Här behövs mer forskning, liksom för olika arbetsmiljöfaktorer som exempelvis krav, socialt stöd, ansträngning och belöning, konflikter, hot och mobbning. Det behövs även andra metoder i forskningen, som bland annat longitudinella studier för att bättre kunna svara på vissa frågor, samt kunskap om vilka typer av interventioner som fungerar.

Tidsplan – nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention

  • 1 september 2021 – Vi tillsammans med övriga berörda myndigheter redovisar våra individuella analyser till Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen.
  • 31 december 2021 – Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen redovisar fortsatt arbetsplan till Socialdepartementet.
  • 1 september 2023 – Uppdraget slutredovisas till Socialdepartementet.

Beteckning

Kunskapssammanställning 2021:4

Mer om arbetsmiljö och psykisk hälsa