Bakgrund
Tillsammans med Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och ett flertal andra myndigheter (26 myndigheter totalt) fick vi i uppdrag av regeringen att inkomma med underlag inför arbetet med den nationella strategin inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Inom ramen för vår del i uppdraget genomförde vi två övergripande kunskapssammanställningar med fokus på arbetsmiljö och psykisk hälsa samt arbetsmiljö och suicidalt beteende. Uppdraget redovisades till regeringen den 1 september 2023.
Läs mer: Nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention (Folkhälsomyndigheten)
Arbetsmiljö och psykisk hälsa
Kunskapssammanställningen ”Arbetsmiljö och psykisk hälsa” visade att det finns begränsad forskning om riskgrupper även om det lyfts fram skillnader mellan män-kvinnor, särskilda yrkesgrupper och normbrytande personer. Här behövs mer forskning, liksom för olika arbetsmiljöfaktorer som exempelvis krav, socialt stöd, ansträngning och belöning, konflikter, hot och mobbning. Det behövs även andra metoder i forskningen, som bland annat longitudinella studier för att bättre kunna svara på vissa frågor, samt kunskap om vilka typer av interventioner som fungerar.
Organisatoriska och psykosociala riskfaktorer för psykisk hälsa
Rapporterna som ingår i kunskapssammanställningen beskriver hur riskfaktorer i arbetsmiljön påverkar psykisk hälsa. Riskfaktorer sorteras i organisatoriska och psykosociala faktorer. Vissa faktorer både kan vara riskfaktorer och frisk- eller skyddsfaktorer.
De organisatoriska riskfaktorerna är följande:
- Långa arbetstider
- Tillfällig anställning
- Ledarskap
- HR-strategier
- Organisationsförändring
De psykosociala riskfaktorerna är följande:
- Spänt arbete
- Psykologiska krav
- Kvantitativa krav
- Kognitiva krav
- Emotionella krav
- Arbetsrelaterad stress/pressande arbete
- Hinder i arbete
- Otydliga mål
- Obalans mellan ansträngning och belöning
- Anställningsotrygghet
- Brott mot psykologiskt kontrakt
- Rollkonflikt
- Interpersonella konflikter Arbetsmiljö och psykisk hälsa 5
- Mobbning, inklusive social uteslutning
Organisatoriska och psykosociala frisk- och skyddsfaktorer för psykisk hälsa
Hittills har arbetslivsforskningen i huvudsak fokuserat på riskfaktorer. Det finns viss kunskap om vilka faktorer i arbetslivet som tycks minska risken för psykiska besvär och psykisk ohälsa och som troligtvis främjar psykisk hälsa och välbefinnande. Av underlagen framgår att faktorerna kan sorteras under organisatoriska och psykosociala faktorer.
De organisatoriska faktorerna är följande:
- Ledarskap
- HR-strategier
De psykosociala organisatoriska frisk- och skyddsfaktorerna är följande:
- Kontroll i arbetet
- Socialt stöd
- Upplevd rättvisa
- Utvecklingsmöjligheter i arbetet
- Måltydlighet
Begränsad kunskap om riskgrupper
Kunskapssammanställningen beskriver också hur kunskapen om sambandet mellan arbetsmiljö och psykisk hälsa ser ut för olika grupper på arbetsmarknaden. Detta samband utvecklas dock endast i begränsad utsträckning i de rapporter som ingår i kunskapssammanställningen.
Skillnader som lyfts fram rör män och kvinnor, vissa särskilda yrkesgrupper och risker knutna till normbrytande personer.
Beteckning
Kunskapssammanställning 2021:4
Mer om arbetsmiljö och psykisk hälsa
Presentation: Organisatorisk förändringskompetens på arbetsplatser
Här ovan hittar du en inspelad presentation av Cathrine Reineholm där hon går igenom resultatet av kunskapssammanställningen hon ...
Viktiga områden för en organisation att utveckla för att möta ett föränderligt arbetsliv
Vårt arbetsliv förändras ständigt och i allt högre takt. För att snabbt kunna ställa om och navigera i ...