Psykisk hälsa och suicidprevention är viktiga folkhälsofrågor

Regeringen har uppdragit åt Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten att lämna in underlag till en nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention. Uppdraget görs i nära samverkan med Myndigheten för arbetsmiljökunskap och ett antal andra berörda myndigheter. Den 1 september redovisade vi och övriga myndigheter våra respektive individuella analyser som ska utgöra underlag inför arbetet med strategin.

Underlaget för vår analys baseras på myndighetens arbete, uppdrag och strategier kompletterat med två enklare, mer grundläggande, översikter som innehåller nulägesanalyser av aktuell kunskap inom områdena psykisk hälsa respektive suicidprevention i relation till arbetsmiljö. Gemensamt för översikterna är de tar upp både risk- och friskfaktorer, prioriterade områden och utmaningar. I analyserna ingår även att peka på eventuella riskgrupper.

– De två översikterna kompletterar vår analys med aktuell kunskap inom psykisk hälsa och suicidprevention kopplat till arbetsmiljö. Anledning till att vi delat upp psykisk hälsa och suicidprevention i två separata översikter är för att många rapporter i området enbart hanterar psykisk hälsa och arbetsmiljö, och inte alltid inkluderar suicidprevention så utförligt. Med separata översikter får vi möjlighet att specifikt titta på vilken kunskap som finns inom såväl psykisk hälsa som suicidprevention, säger Thomas Nessen processledande analytiker på Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Tidsplan för arbetet med den nationella strategin

1 september 2021 – berörda myndigheter redovisar individuella analyser till Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen.

31 december 2021 – Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen redovisar fortsatt arbetsplan till Socialdepartementet.

1 september 2023 – Uppdraget slutredovisas till Socialdepartementet.

Arbetet framåt

Under samordning av Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen ska myndigheterna göra en gemensam analys. I den gemensamma delen ingår att föreslå en samlad strategi med mål och prioriteringar samt uppföljning. Myndigheterna ska också föreslå hur de kan stödja arbetet med att genomföra och följa upp den föreslagna strategin.

Målsättningen med den nationella strategin är att stärka den statliga styrningen, att skapa bättre förutsättningar för samordning och samverkan. Men även att öka kvaliteten, effektiviteten och långsiktigheten i de insatser som genomförs av myndigheter, regioner, kommuner och andra berörda aktörer.

Grundläggande utgångspunkter vid framtagandet av strategin ska vara en god, jämlik och jämställd psykisk hälsa i hela befolkningen. Särskilt fokus kan med fördel riktas mot det främjande och förebyggande arbetet i alla sektorer och på alla samhällsnivåer.

I arbetet ska jämställdhetsperspektivet liksom barnrättsperspektivet, ungdomsperspektivet och funktionshinderperspektivet beaktas. Särskild hänsyn bör vidare tas till de grupper som löper störst risk att utveckla psykisk ohälsa eller att begå självmord, till exempel barn och unga, unga som varken arbetar eller studerar, personer med funktionsnedsättningar, äldre och hbtq-personer.

Mer information om uppdraget

Läs mer om uppdraget på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Vår del i arbetet med den nationella strategin