Arbetsmiljö vid epidemi och pandemi
Vi har kartlagt och sammanfattat det globala forskningsläget kring hur arbetsmiljöer påverkas under epidemier och pandemier och en majoritet av forskningsunderlaget handlade om hälso- och sjukvård.
Äntligen, sa vi i Sverige den 1 april då regering tog beslut om att covid-19 inte längre ska anges som en allmänfarlig sjukdom eller en samhällsfarlig sjukdom. Under nästan två år prövades medarbetare, ledare inom näringsliv och organisationer för speciella och många gånger svåra omständigheter för att kunna genomföra sina uppgifter.
Den 17 mars arrangerar vi ett webbinarium där fördjupar oss i hur pandemin påverkade organisationer och näringsliv, hur hemmakontoren fungerade och varför klarade Sverige omställningen till distansarbete så bra?
Projektet om pandemiers inverkan på organisationers arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete är i gång för fullt, här följer en liten uppdatering om vad som hänt hittills.
I regeringens instruktion står det att myndigheten ska inom sitt ansvarsområde samla in, sammanställa och sprida kunskap baserad på forskning. Exempel på det är vårt pågående arbete med en kunskapssammanställning om hur organisationers arbetsmiljö påverkas vid utbrott av pandemier. I projektet medverkar ett tiotal personer och det är Pinar Aslan Akay som leder arbetet.
Fredag den 25 september höll arbetsmarknadsminister Eva Nordmark en pressträff om coronapandemins effekter på arbetsmiljön. Vid pressträffen deltog vår generaldirektör Nader Ahmadi och ställföreträdande generaldirektören för Arbetsmiljöverket, Håkan Olsson.
Hur påverkades den psykosociala och ergonomiska arbetsmiljön i organisationer under en pågående epidemi eller pandemi? Vilka arbetsmiljöinterventioner genomfördes för att förebygga eller åtgärda psykisk eller muskuloskelettal ohälsa? Det är några av de frågeställningar som en ny kunskapssammanställning från Myndigheten för arbetsmiljökunskap kommer att undersöka.