Hem/Skyddad: DEMO – publikationssida – Pandemier
play_circle_outline

Arbetsmiljö och hälsa i organisationer vid epidemier och pandemier orsakade av coronavirus

En sammanställning av forskning från hela världen om hur arbetsmiljön påverkas vid en epidemi eller pandemi.

Ladda ner publikationen

I denna kunskapssammanställning sammanfattas kunskapsläget avseende hur arbetsmiljö, arbetsmiljöarbete och hälsa påverkas vid epidemier och pandemier orsakade av coronavirus.

Ladda ner publikationen

format_quote

Det vetenskapliga underlaget i denna kunskapssammanställning är alltför begränsat för att kunna dra slutsatser om påverkan på arbetsmiljö och hälsa vid epidemier och pandemier från annan verksamhet än hälso- och sjukvård.

–  från sammanfattning av resultat (s.6)

 

85 av 95 studier om hälso- och sjukvård

En majoritet av det vetenskapliga underlaget som ingick i kunskapssammanställningen (85 av totalt 95 studier) handlade om hälso- och sjukvård.

Så kan arbetsmiljön främjas inom hälso- och sjukvården vid pandemiutbrott

Med erfarenheter hämtade från flera olika delar av världen av att arbeta under en epidemi eller pandemi framkommer följande praktiska implikationer på främjande insatser med fokus på arbetsmiljön:

Tydliga riktlinjer och kommunikationexpand_more

Det är viktigt att utforma tydliga riktlinjer för hantering av risker i arbetsmiljön under en epidemi eller pandemi samt att verka för att riktlinjerna sprids. Det finns vidare behov av att utveckla bästa praxis i riskkommunikation och att upprätta kommunikationsplaner för att se till att korrekt, uppdaterad information kommuniceras.

Mer utbildning i kris- och katastrof, smittskydd och skyddsutrustningexpand_more

Det behövs bättre utbildning och träning av personal för att hantera katastrofer, till exempel fortlöpande utbildning i smittskydd och korrekt användning av skyddsutrustning. Vidare behövs undervisning i digitala hjälpmedel som underlättar vid distansarbete för hälso- och sjukvårdsanställda, eftersom det förmodligen kommer att bli ett allt vanligare arbetssätt.

Styrning och organisering av arbetetexpand_more

Det behövs en ökad styrning från dem som sammanställer policyer liksom från ledningen för att förebygga stress och psykisk ohälsa hos hälso- och sjukvårdspersonalen. Arbetet behöver organiseras bättre med avseende på hur olika arbetsskift i vården planeras och bemannas och hur samarbeten mellan olika vårdprofessioner planeras och integreras.

Stödinsatser för att främja personalens hälsaexpand_more

Det behövs effektiva stödinsatser för att främja hälso- och sjukvårdspersonalens hälsa, till exempel förebyggande åtgärder mot stress och utmattning hos sjuksköterskor. Det behövs vidare stöd till personal vid akuta

Åtgärder mot stigmatisering av hälso- och sjukvårdspersonalexpand_more

Det behövs åtgärder mot stigmatisering av anställda som arbetar med smittade patienter, som korrekt information och en ökad förståelse i samhället för hälso- och sjukvårdsanställda under epidemier och pandemier.

Lära av positiva erfarenheterexpand_more

Ta tillvara de positiva erfarenheter som framkommit i form av ökat samarbete, eget lärande och tillfredsställelsen i att arbeta mot ett gemensamt mål.

Arbetsmiljörisker vid utbrott av en epidemi/pandemi

Följande faktorer kan kopplas till symptom på psykisk ohälsa bland hälso- och sjukvårdsanställda:

• arbete med smittade eller misstänkt smittade patienter
• höga krav i arbetet
• brist på skyddsutrustning
• brist på kompetens
• brist på socialt stöd i arbetet
• upplevelse av stigmatisering

Kunskapsluckor och forskningsbehov

Det konstateras att det finns stora kunskapsluckor och ett omfattande fortsatt forskningsbehov som belyser följande frågor och områden:

  • hur arbetsmiljö och hälsa i Sverige påverkas vid epidemier och pandemier
  • hur långvariga symtomen på psykisk ohälsa är hos de sjukvårdsanställda
  • stigmatiseringen av yrkesgrupper som arbetar med smittade patienter under en epidemi eller pandemi
  • hur organisationer utanför hälso- och sjukvård påverkas vid epidemier och pandemier
  • möjligheter till utveckling av arbetslivet under epidemier och pandemier genom att ta till vara positiva erfarenheter från arbetslivet gjorda under covid-19-pandemin
  • utvärdering, med god forskningsmetodik, av interventioner för att förbättra arbetsmiljö och hälsa.

Tillvägagångssätt

  • Ett flertal databaser genomsöktes för att identifiera vetenskapliga studier om arbetsmiljö, arbetsmiljöarbete och hälsa publicerade fram till sista september 2020.
  • Studier av olika studiedesign från alla delar av världen inkluderades.
  • Forskare gick igenom studierna och valde ut de som var relevanta för frågeställningarna. Därefter genomfördes en kvalitetsgranskning av studierna där studier av låg kvalitet uteslöts.

Litteratursökningens resultat

  • Litteratursökningen gav 3 711 träffar, varav 95 studier bedömdes vara relevanta för frågeställningarna och hålla tillräckligt hög kvalitet. Av dessa fokuserade 85 studier på anställda inom hälso- och sjukvårdssektorn och 10 på anställda i andra verksamheter.
  • De flesta, 73 studier, var baserade på kvantitativa data och 22 var baserade på kvalitativa data, eller en kombination av kvantitativa och kvalitativa data.
  • Studierna kom från hela världen och endast i en studie ingick studiedeltagare från Sverige.

Kunskapssammanställningen är författad av:

Anna Nyberg
Docent, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet

Ingrid Demmelmaier
Docent, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet

Kristiina Rajaleid
Med.dr, Stressforskningsinstitutet, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet

Läs mer om samtliga deltagare i projektet på sidan – Arbetsmiljö i organisationer vid utbrott av epidemier och pandemier

Mer om pandemier och arbetsmiljö

Aktuellt

Visa fler inlägg

Publikationer om pandemier

Publikationer