
Arbetsmiljö och hälsa i organisationer vid epidemier och pandemier orsakade av coronavirus
En sammanställning av forskning från hela världen om hur arbetsmiljön påverkas vid en epidemi eller pandemi.
Ladda ner publikationen
I denna kunskapssammanställning sammanfattas kunskapsläget avseende hur arbetsmiljö, arbetsmiljöarbete och hälsa påverkas vid epidemier och pandemier orsakade av coronavirus.
Ladda ner publikationenDet vetenskapliga underlaget i denna kunskapssammanställning är alltför begränsat för att kunna dra slutsatser om påverkan på arbetsmiljö och hälsa vid epidemier och pandemier från annan verksamhet än hälso- och sjukvård.
– från sammanfattning av resultat (s.6)

85 av 95 studier om hälso- och sjukvård
En majoritet av det vetenskapliga underlaget som ingick i kunskapssammanställningen (85 av totalt 95 studier) handlade om hälso- och sjukvård.
Så kan arbetsmiljön främjas inom hälso- och sjukvården vid pandemiutbrott
Med erfarenheter hämtade från flera olika delar av världen av att arbeta under en epidemi eller pandemi framkommer följande praktiska implikationer på främjande insatser med fokus på arbetsmiljön:

Arbetsmiljörisker vid utbrott av en epidemi/pandemi
Följande faktorer kan kopplas till symptom på psykisk ohälsa bland hälso- och sjukvårdsanställda:
• arbete med smittade eller misstänkt smittade patienter
• höga krav i arbetet
• brist på skyddsutrustning
• brist på kompetens
• brist på socialt stöd i arbetet
• upplevelse av stigmatisering

Kunskapsluckor och forskningsbehov
Det konstateras att det finns stora kunskapsluckor och ett omfattande fortsatt forskningsbehov som belyser följande frågor och områden:
- hur arbetsmiljö och hälsa i Sverige påverkas vid epidemier och pandemier
- hur långvariga symtomen på psykisk ohälsa är hos de sjukvårdsanställda
- stigmatiseringen av yrkesgrupper som arbetar med smittade patienter under en epidemi eller pandemi
- hur organisationer utanför hälso- och sjukvård påverkas vid epidemier och pandemier
- möjligheter till utveckling av arbetslivet under epidemier och pandemier genom att ta till vara positiva erfarenheter från arbetslivet gjorda under covid-19-pandemin
- utvärdering, med god forskningsmetodik, av interventioner för att förbättra arbetsmiljö och hälsa.
Tillvägagångssätt
- Ett flertal databaser genomsöktes för att identifiera vetenskapliga studier om arbetsmiljö, arbetsmiljöarbete och hälsa publicerade fram till sista september 2020.
- Studier av olika studiedesign från alla delar av världen inkluderades.
- Forskare gick igenom studierna och valde ut de som var relevanta för frågeställningarna. Därefter genomfördes en kvalitetsgranskning av studierna där studier av låg kvalitet uteslöts.

Litteratursökningens resultat
- Litteratursökningen gav 3 711 träffar, varav 95 studier bedömdes vara relevanta för frågeställningarna och hålla tillräckligt hög kvalitet. Av dessa fokuserade 85 studier på anställda inom hälso- och sjukvårdssektorn och 10 på anställda i andra verksamheter.
- De flesta, 73 studier, var baserade på kvantitativa data och 22 var baserade på kvalitativa data, eller en kombination av kvantitativa och kvalitativa data.
- Studierna kom från hela världen och endast i en studie ingick studiedeltagare från Sverige.
Kunskapssammanställningen är författad av:
Anna Nyberg
Docent, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet
Ingrid Demmelmaier
Docent, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet
Kristiina Rajaleid
Med.dr, Stressforskningsinstitutet, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet
Mer om pandemier och arbetsmiljö
Aktuellt
Publikationer om pandemier
Publikationer
Arbetsmiljöåtgärder i det svenska näringslivet under coronapandemin – en ögonblicksbild under 2020
Distansarbete – översikt av internationella forskningen om arbetsmiljö och hälsa, balans i livet och produktivitet före och under covid-19 pandemin
Kartläggning och analys av förutsättningar för arbete hemifrån under Coronapandemin