2022 tilldelades vi ett extra anslag för att sammanställa kunskap om vilka kort- och långsiktiga effekter som coronapandemin hade på arbetsmiljön i Sverige och om möjligt med internationell jämförelse. Arbetsplatser var tvungna att snabbt förändra befintliga rutiner och hitta nya sätt att utföra arbetsuppgifter på. Många arbetstagare tvingades att arbeta på distans hemifrån och utföra sina arbetsuppgifter med nya, digitala verktyg.
Men den större andelen av arbetstagare hade inte möjlighet att utföra sina jobb på distans utan behövde gå till sina arbetsplatser som ”vanligt” och ställdes inför stora utmaningar med allt det innebar att minimera smittspridning och själva riskera att utsättas för smitta.
Vi är alla ganska trötta på pandemin och det kan kännas onödigt att samla in kunskap om vad som hände med vår arbetsmiljö under pandemin. Men kunskapen är värdefull eftersom den ger en fingervisning om hur vi hanterar olika former av störningar i samhället. I det här fallet hanterade vi en pandemi, men det kan handla om störningar som vattenbrist, översvämningar, elförsörjning och liknande. Kunskapen om vad som hände under pandemin kan vi omsätta och använda vid framtida störningar i samhället.
Olika inriktningar för en bredare bild
För att genomföra regeringsuppdraget har vi organiserat arbetet i sex olika delprojekt med olika inriktningar och med parallella studier där flertal forskare arbetar med att besvara olika frågeställningar. Regeringsuppdraget ska redovisas den 15 mars 2023.
Arbetsmiljön i grundskolan under coronapandemin
I delprojektet kartlägger vi pandemins inverkan på arbetsmiljön för personal inom grundskolan.
Processledande analytiker: Robert Ljung, Myndigheten för arbetsmiljökunskap
Experter: Anders Fredriksson
Läs mer om projektet
Chefers arbetsmiljö under coronapandemin
I delprojektet kartlägger vi pandemins inverkan på chefers arbetsmiljö.
Processledande analytiker: Robert Ljung, Myndigheten för arbetsmiljökunskap
Experter: Daniel Lundqvist, Cathrine Reineholm, Andreas Wallo alla från Linköpings universitet
Läs mer om projektet
Covid-19 och arbetsmiljö i hälso- och sjukvården
I delprojektet sammanfattar vi forskning om vilken inverkan covid-19 hade på hälso- och sjukvårdsanställda över tid samt effekten av interventioner för att förbättra arbetsmiljö och hälsa.
Processledande analytiker: Mikael Nilsson, Myndigheten för arbetsmiljökunskap
Experter: Anna Nyberg, Uppsala universitet
Läs mer om projektet
Förändringar i arbetsmiljön hos personal som befann sig på sina ordinarie arbetsplatser under pandemin
I delprojektet studerar vi vilka förändringar i arbetsmiljön som uppstod under coronapandemin för dem som befann sig på sina ordinarie arbetsplatser.
Processledande analytiker: Helene Johansson, Myndigheten för arbetsmiljökunskap
Experter: Dimitris Michailakis och Susanne Kelfve från Linköpings universitet, Irene Jensen från Karolinska Institutet
Läs mer om projektet
Svenska data om arbetsmiljö och hälsa (SLOSH)
I delprojektet undersöker vi hur olika arbetsmiljöfaktorer har förändrats från tiden före pandemin till tiden under pandemin samt hur de har förändrats under pågående pandemin.
Processledande analytiker: Johan Stenmark, Myndigheten för arbetsmiljökunskap
Experter: Cecilia Stenfors och Linda Magnusson Hanson från Stockholms universitet
Läs mer om projektet