Alla behöver någon form av ljus för att kunna utföra sitt arbete. Bra belysning gör det möjligt att snabbt, enkelt och tydligt se och kunna utföra sina arbetsuppgifter på bästa sätt. Om belysningen är felaktigt utformad kan den orsaka problem, som bländning och flimmer. Ljusbehovet beror också på de aktuella arbetsuppgifterna och det behöver också anpassas efter olika förutsättningar. Exempelvis har åldern stor betydelse eftersom ögat förändras med stigande ålder.
Rätt anpassat ljus, som dagsljus och belysning, kan tyckas vara en självklarhet på våra arbetsplatser. Det är det dock inte alltid, trots goda ambitioner och att man gör det man tror är rätt. Svårigheterna kan vara flera, exempelvis kan själva arbetsuppgiften vara synkrävande eller komplex, ljuskällor och armaturer kan om de inte är anpassade ge upphov till besvär.
Ljuset, arbetsuppgiften och ögats synfunktion har betydelse
Att utforma goda synergonomiska förhållanden handlar om att väga in flera faktorer när man utformar arbetsmiljön. Dels behöver man beakta själva synsystemet – vad kan vi se, dels behöver man väga in själva arbetsuppgiften – vad det är vi ska se. För att skapa goda visuella förhållanden är det i huvudsak tre faktorer som är viktiga och som har betydelse för vår prestationsförmåga:
- Ljus, såsom dagsljus och artificiell belysning
- Arbetsuppgiftens utformning
- Ögats synfunktion
Det finns väl dokumenterad kunskap om hur brister i synergonomiska förhållanden kan ge upphov till hälsorelaterade problem. Det rör sig vanligen om ögonbesvär såsom ögontrötthet, gruskänsla, torra ögon och ökad ljuskänslighet men kan också ge upphov till problem som huvudvärk och värk i nacke och övre rygg. I förlängningen påverkar de besvär som drabbar individen också organisationen, främst när det gäller arbetsprestation, kvalitet, säkerhet och produktivitet. Så hur arbete och arbetsplats är utformade har stor betydelse för både individens prestationer, hälsa och välbefinnande liksom för företagens lönsamhet och hållbara utveckling.
Gör rätt från början!
Bäst möjligheter att skapa bra miljöer har vi förstås när vi bygger nytt eller bygger om i befintliga miljöer. För att det ska bli bra krävs ett gediget planeringsarbete där bidrag från flera resurser med olika kompetens är en förutsättning. Man behöver exempelvis ta hänsyn till vilket arbete som ska utföras, vilka krav och rekommendationer som finns för den aktuella verksamheten samt kännedom av olika typer av lösningar, utrustning och produkter. I riktlinjerna ägnas en särskild del åt planeringsarbetet och där finns också stöd för olika resurser i arbetet, från arbetsgivare och skyddsombud till företagshälsovård, arkitekter och ljusdesigners för att nämna några grupper som kan hitta vägledning i riktlinjerna.
Hur får vi in synergonomi i det systematiska arbetsmiljöarbetet?
En annan viktig del som belyses i riktlinjerna är det vardagliga arbetet och hur vi där kan upptäcka brister och göra åtgärder för att förbättra de synergonomiska förhållandena. Liv Nilsson, analytiker på Myndigheten för arbetsmiljökunskap och processledare för riktlinjerna, förklarar att arbetsgivaren här har en viktig uppgift, inte minst i det undersökande arbetet. Där behöver man skapa rutiner och förutsättningar för att upptäcka brister och ta vara på möjligheter att göra förbättringar i synmiljön.
– Det kan till exempel handla om att få med frågor kring ljus, belysning och vanliga hälsobesvär kopplade till detta i medarbetarsamtal och medarbetarundersökningar och att se till att ha en robust rutin för regelbundna synundersökningar, säger Liv Nilsson, processledare för riktlinjerna.
Men i såväl det undersökande arbetet som när det gäller att bedöma risker och ge förslag på åtgärder behövs stöd och hjälp utifrån av expertis på området. Här utgör företagshälsovård en viktig resurs. I riktlinjerna ges vägledning för både arbetsgivare och expertis, men tyngdpunkten ligger på metodstöd för expertis och då när det gäller riskbedömning och olika typer av åtgärder.
– Vår ambition är att dessa riktlinjer ska erbjuda handfast metodik när det gäller både planering av ny- och ombyggnationer och stöd i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Vår förhoppning är också att riktlinjerna också ska fungera som inspiration att lära sig mer om detta viktiga område. Vissa grunder och de viktigaste principerna rörande visuell utformning har vi också inkluderat i riktlinjerna, dels för att de utgör ett viktigt komplement till de metoder som ingår, men också för att bredda kunskapen om synergonomi generellt, avslutar Liv.