Om publikationen
I denna rapport redovisar myndigheten resultaten av analyserna i vår nyligen genomförda enkätundersökning 2019–2020, tillsammans med en jämförelse med tre tidigare undersökningar om arbetets organisering och lärande i arbetet som genomförts av Statistiska centralbyrån för år 2009 och Arbetsmiljöverket för åren 2012 och 2015. Som en bakgrund presenteras kunskapsläget avseende friskfaktorer genom korta sammanfattningar av de senaste rapporterna i ämnet.
Rapporten syftar till att belysa två frågeställningar:
- Hur har arbetsmiljöns beskaffenhet i termer av frisk och god arbetsmiljö i svenskt näringsliv sett ut under de senaste tio åren, här benämnt som det senaste decenniet?
- Och hur har strukturfaktorer påverkat arbetsmiljöns beskaffenhet i termer av frisk och god arbetsmiljö under motsvarande period?
Fyra undersökningar används för att besvara frågeställningarna och de avgränsar mätperioden 2009, 2012, 2015 och 2019–2020. Som en inledning beskrivs kunskapsläget med stöd av korta sammanfattningar av några av de mest aktuella rapporterna och kunskapssammanställningarna som belyser friskfaktorer och/eller det goda arbetet. Och i rapportens avslutande diskussion jämförs de faktorer som lyfts fram i dessa sammanfattningar med de indikatorer för frisk och god arbetsmiljö som används för att belysa arbetsmiljöns beskaffenhet det senaste decenniet.
Indikatorerna jämförs också med de delar av den svenska arbetsmiljölagen (AML) Svensk författningssamling (SFS 1977:1160) som lyfter fram faktorer för god arbetsmiljö.
Rapporten är författad av
Annette Nylund, fil.lic. i ämnet industriell arbetsvetenskap och fil.kand. i nationalekonomi och statsvetenskap, senior analytiker på Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Hon har också genomfört de beräkningar som ingår i rapportens analysavsnitt.
Hans-Olof Hagén fil.dr i nationalekonomi, senior konsult, har genomfört bortfallsanalysen i bilagan.
Annette Nylund och Hans-Olof Hagén har sammanfattat delavsnittet om de fyra inkluderade undersökningarnas kvalitet.
Jakob Johannesson, fil.kand. i statistik och Petter Samuelsson, masterexamen i nationalekonomi och fil.kand. i statistik, båda data science-konsulter på Solita AB, har svarat för databashanteringen.
Relaterad information
Vi mäter kunskap om vad som bidrar till ett hållbart och hälsosamt arbetsliv
Behovet av kunskap om vilka faktorer som bidrar till ett hållbart och hälsosamt arbetsliv är stort. Det är ...
Pandemin är över, för den här gången – hur förbereder vi inför nästa och vad kan vi lära oss av den?
Äntligen, sa vi i Sverige den 1 april då regering tog beslut om att covid-19 inte längre ska ...
Arbetsmiljöåtgärder i det svenska näringslivet under coronapandemin
Coronapandemin har haft stor påverkan på arbetslivet och arbetstagare i Sverige, precis som i övriga världen. På ett ...