Bakgrund
I regleringsbrevet för 2022 tilldelades Myndigheten för arbetsmiljökunskap extra ekonomiska resurser för att kartlägga och analysera kort- och långsiktiga konsekvenser av coronapandemin för arbetsmiljön i Sverige. Vi kommer att studera flera olika yrkesgrupper med syftet att kartlägga hur arbetssituationen var i olika branscher under coronapandemin.
”Organisatorisk och psykosocial arbetsmiljö på den svenska arbetsmarknaden under coronapandemin” är ett av flera delprojekt som ingår i ”Coronapandemins konsekvenser för arbetsmiljön i Sverige”.
Läs regleringsbrevet – Ekonomistyrningsverkets webbplats
Syfte
Syftet är att undersöka hur en rad arbetsmiljöfaktorer har förändrats från tiden före pandemin till tiden under pandemin samt hur de har förändrats under pågående pandemin.
Dessa arbetsmiljöfaktorer inkluderar:
- Arbetstid
- Typ av anställning
- Hel/deltidsarbete
- Tidspress
- Arbetsmängd
- Psykisk arbetsbelastning
- Fysisk arbetsbelastning
- Inflytande
- Stöd
- Konflikter, anställningstrygghet, stämning på arbetsplatsen, sammanhållning på arbetsplatsen, samarbete på arbetsplatsen i fysisk arbetsmiljö
- Arbete hemifrån
- Utsatthet för olika former av våld
- Risk för smittspridning i arbetet
- Arbete med patienter mm,
- Tids-användning för arbete
- Balans mellan arbete/fritid
- Ändrade arbetsuppgifter.
Så långt det är möjligt ska det även beskrivas ifall det skett förändringar för olika grupper som exempelvis män och kvinnor, socioekonomisk grupp, liksom olika yrkesgrupper.
Om databasen SLOSH, The Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health
The Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health är Stressforskningsinstitutets undersökning av hur bland annat arbetsliv, arbetsmiljö, privatliv, pensionering och hälsa påverkar varandra över lång tid i Sverige. Undersökningen har pågått sedan 2006 och bygger vidare på Arbetsmiljöundersökningarna 2003–2019. En ny datainsamling genomfördes våren 2022.