Bakgrund

Sexuella trakasserier på arbetsplatser har stor påverkan på arbetsmiljön och frågorna är högt prioriterade i regeringens arbetsmiljöstrategi för 2021–2025. Problemet har visat sig vara mycket utbrett med stort lidande för individer och kostnader för arbetsgivare i form av ohälsa, kostsamma utredningar och minskad effektivitet. Det motverkar en jämställd och jämlik utveckling på arbetsmarknaden.

Enligt Trakasseribarometern 2022 uppger en av tio att de har blivit utsatta för sexuella trakasserier under de senaste 12 månaderna i en arbetssituation. Kvinnor drabbas i betydligt högre utsträckning än män. Sexuella trakasserier och trakasserier i förhållande till kön är förbjudna i diskrimineringslagen och regleras även i arbetsmiljölagen.

Från fackligt håll har det framförts att sexuella trakasserier är en arbetsmiljöfråga och att mer insatser behövs för att komma till rätta med problemen exempelvis tydligare arbetsgivaransvar och bättre arbetsvillkor. Sexuella trakasserier och könsbaserat våld är ett tydligt könat problem, där främst kvinnor är utsatta och män är förövare.

En växande andel studier visar hur ojämställdhet och sexuella trakasserier i organisationer är överlappande och ömsesidigt förstärkande. Ojämställda förhållanden i organisationer fungerar som grogrund till, och möjliggörare för, sexuella trakasserier. För att komma till rätta med sexuella trakasserier behöver de, då de hör samman med ojämställda förhållanden i organisationen, adresseras parallellt med dessa.

För att möjliggöra ett bättre förebyggande och åtgärdande arbete med att förhindra och åtgärda sexuella trakasserier behövs en ökad förståelse kring sambandet mellan kön, ojämställda arbetsplatser och könade brister i arbetsmiljön både gällande förekomsten av och möjligheten att förebygga sexuella trakasserier. Det behövs även förståelse för vad som påverkar förmågan att effektivt tillämpa de regler som finns i Arbetsmiljölagstiftningen och Diskrimineringslagen.

Syfte och mål

Projektet syftar till att synliggöra hur en ojämställd arbetsmiljö påverkar förekomsten av sexuella trakasserier på arbetsplatser samt vad som kan åstadkomma ett effektivt genusmedvetet arbetsmiljö- och likabehandlingsarbete för att förhindra sexuella trakasserier på arbetsplatser. Dels kommer en kunskapsöversikt att tas fram, dels kommer en mindre studie göras kring lovande praktiker på några arbetsplatser.

Det övergripande syftet med arbetet är att, utifrån ett genusperspektiv, bidra med kunskap om vilka arbetsmiljöfaktorer som innebär ökade risker för att utsättas för trakasserier på grund av kön. För att effektivt förebygga sexuella trakasserier är denna kunskap nödvändig för att kunna utforma åtgärder på rätt sätt.

Projektet bidrar även med viktig, ny kunskap om hur brister i arbetsmiljön, med ett fokus på kön och jämställdhet, påverkar uppkomsten av sexuella trakasserier. Det ger också insikter om vilka åtgärder som är betydelsefulla för att förebygga och åtgärda existerande problem. På så sätt kan arbetsmiljölagstiftning och diskrimineringslagstiftning bättre komplettera varandra.

Projektet redovisas i en kunskapssammanställning som innehåller två fokusområden.

• En kunskapssammanställning:
  Fokus på internationell forskning om sambandet mellan arbetsmiljön, könade processer, förekomsten av könsrelaterat våld samt sexuella trakasseri på arbetsplatser samt organisatoriskt förändringsarbete inom arbetsmiljö med fokus på dess påverkan på könade processer och strukturer på arbetsplatser.
  Kunskapsöversikten har som syfte att 1) ge svar på vad forskningen visar kring hur sambandet mellan ojämställdhet och sexuella trakasserier i organisationer ser ut och 2) undersöka vad forskningen visar kring vad som är de mest effektiva sätten att förhindra sexuella trakasserier på arbetsplatser utifrån ett genus- och organisationsfokus.
• Framtagande av lärande exempel:
  En komparativ studie med syfte att identifiera framgångsfaktorer och lovande praktiker i implementeringen av förebyggande arbetet med fokus på samverkan av aktörer (till exempel HR, skyddsombud, likabehandlingsstrateger, arbetstagarrepresentanter, chefer) och processer (arbetsmiljö, och likabehandlingsarbetet) i arbetet.

Könsbaserat våld enligt Istanbulkonventionen
”… ett brott mot mänskliga rättigheter och en form av diskriminering av kvinnor och avser varje fall av könsrelaterat våld som leder till, eller troligen kommer att leda till, fysisk, sexuell, psykisk eller ekonomisk skada eller fysiskt, sexuellt, psykiskt eller ekonomiskt lidande för kvinnor, inbegripet hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, oavsett om det sker i ett offentligt eller privat sammanhang.”
Istanbulkonventionen är en internationell konvention inom Europarådet som syftar till att bekämpa våld mot kvinnor och våld i nära relationer.