Del 1. Hur var det på jobbet idag?

Hur var det på jobbet idag? En vanlig fråga som ofta ställs mer som en hälsning än för att verkligen få veta hur det var på jobbet. Ofta blir svaret att det var okej. Men vad betyder okej egentligen?

Någon har räknat ut att vi arbetar 99 117 timmar av livet. Det varierar förstås hur mycket som helst. Men poängen är att vi arbetar väldigt mycket och i det perspektivet så finns det en väldig tyngd i den enkla frågan, hur var det på jobbet idag?

Professor Karolina Parding, hur var det på jobbet idag?

Vi skickar frågan vidare till Karolina Parding, professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, som haft en roll i rapporten ”Faktorer som skapar friska och välmående arbetsplatser” som myndigheten tagit fram.

– Jo tack, det var en halvtypisk dag på hemmakontoret, i dag med en förkyld dotter hemma. Jag brukar börja dagen med en promenad. Sedan har jag ett arbetspass på mitt hemmakontor, antingen vid mitt skrivbord eller i min soffa på kontoret. Vid lunch tar jag ofta en till promenad för att få lite dagsljus och ny energi. Nuförtiden är ju de flesta möten webbaserade, så jag sitter ofta i videomöten. Jag behöver verkligen få in mina promenader och telefonsamtal med kollegor för att det ska funka i alla fall hyfsat att bara jobba hemifrån.

Vad som gör en arbetsplats frisk och välmående beror förstås på hundratals olika saker. Kollegor, typ av arbete, den fysiska arbetsplatsen, ledning, arbetsbelastning – listan kan göras lång.

Men även om detta innebär att vi kanske aldrig hittar den ideala arbetsmiljön finns det en del grundläggande faktorer att tänka på inser den som läser rapporten ”Faktorer som skapar friska och välmående arbetsplatser”. En sådan grundläggande faktor för bra arbetsmiljö är organiseringen av arbetet.

– Vi ser att anställda upplever det problematiskt när de inte ges möjlighet att vara delaktiga i hur arbetet utformas. Det i sin tur kan leda till stress och otillfredsställelse. Det handlar om allt från hur man ska sitta, kontorens placering till vad man ser som viktigt och relevant lärande och kompetensutveckling, säger Karolina Parding.

Vad är bäst för företaget? För enskilde medarbetaren?

En evig fråga på arbetsplatser är vad som är bäst? Någon tycker det är bra med flextid på morgonen, någon annan inte. En gillar öppna kontorslandskap, en annan vill sitta i fred. Fika klockan 14 eller klockan 15? Lösningen som Karin, som är ny gruppchef, föreslog eller lösningen som Ahmed, som jobbat med ämnet i tio år, föreslog? Vad är bäst för företaget? För enskilde medarbetaren?

Det finns, förstås, inga givna svar. Och just därför är forskning både viktig och intressant. När tusentals sidor med studier vägs samman går det, i bästa fall, hitta någon form av svar som kan bli en vägledning.

Hur arbetet organiseras kan vara en faktor för att skapa friska arbetsplatser

Det finns 376 000 chefer och arbetsledare i Sverige, men det går inte med säkerhet att fastställa antalet. Men 376 000 är lika många som hela Malmös befolkning plus samtliga som bor i Sveriges tio minsta kommuner. Bjurholm, Sorsele, Dorotea, Åsele, Arjeplog, Malå, Överkalix, Ydre, Munkfors och Norsjö. Det är många chefer det.

I rapporten står det att det i organisationer, inte minst i offentlig sektor, kan uppstå konflikter kring vem som har tolkningsföreträde när arbetet ska organiseras och utföras.
Ledningen eller de som utför arbetet?

Karolina Parding berättar att en central del av bakgrunden till den problematiken är att den offentliga sektorn de senaste decennierna styrts utifrån något som brukar benämnas new public management (ny offentlig styrning) som härstammar från industrin. Men det är skillnad på saker och människor.

Med rapporten i bakgrunden avslutar hon:

– Den här styrningsfilosofin visar sig kanske inte riktigt fungera lika bra i offentlig sektor. Där har vi till stor del professionella yrkesgrupper med hög formell kompetens och kunskap. Lite förenklat går det att säga att de yrkesverksamma ofta har en syn på hur arbetet bäst planeras, genomförs och följs upp medan arbetsgivaren kanske har en annan syn. Då uppstår det en krock som kan leda till problem, alltså vems syn på hur verksamheten ska utföras ska ges tolkningsföreträde.

– Det kanske är dags att de yrkesverksamma återges tillit i hur arbetet ska organiseras, alltså både planeras och rent konkret genomföras och följas upp. Det behöver följas av stöd, det vill säga resurser för att göra detta, avslutar Karolina Parding.

Hur var det på jobbet idag?

Det här är en artikelserie i sex delar som baseras på regeringsuppdraget ”Faktorer som skapar friska och välmående arbetsplatser” och intervjuer med personer som reflekterar över innehållet i rapporten.

Texter och intervjuer är gjorda av journalisten Ola Liljedahl.