Visad uppskattning från ledningen är viktig för poliser

Höga arbetskrav, brist på kontroll över arbetet, lågt inflytande, tidspress och brist på socialt stöd inom organisationen är några av de riskfaktorer som finns i arbetsmiljön för poliser i yttre tjänst. De har hela samhället som sin arbetsplats vilket gör att vissa risker i arbetet är svåra att ha kontroll över, medan andra potentiella risker går att påverka. Som till exempel lågt inflytande i arbetet och stöd inom organisationen enligt Johanna Sundqvist, en av författarna till kunskapssammanställningen och universitetslektor vid enheten för polisiärt arbete, Umeå universitet.

– Det finns en rad faktorer som polisorganisationen kan påverka, som då i stället blir friskfaktorer. Det handlar bland annat om insatser för att stärka det sociala stödet mellan medarbetarna och mellan medarbetare och ledning, väl fungerande system för återkoppling och uppskattning av arbetsprestation, såväl som insatser för att öka medarbetarnas inflytande i organisationen och kontroll över sin arbetssituation, säger hon.

Betydelsen av uppskattning och positiv återkoppling från ledningen

En upplevelse av att vara viktig och att uppskattas i organisationen är en viktig friskfaktor, och att få positiv återkoppling från ledningen. Poliser i yttre tjänst är mer benägna att göra det ”lilla extra” i arbetet om de upplever en högre nivå av kontroll, goda arbetsvillkor och en känsla av säkerhet i arbetet, liksom att de förändringar som genomförs inte sker bara ”för förändringens skull”.

– Något som förvånade oss i arbetsgruppen var bristen på studier som rapporterar från arbetsmiljöinsatser inom polismyndigheten, såsom insatser för att främja socialt stöd inom organisationen, åtgärder för att öka medarbetarnas inflytande och kontroll i arbetet och åtgärder för att påverka normer och attityder inom organisationen. Även insatser för att stärka återkoppling på genomfört arbete behöver utforskas, säger Johanna Sundqvist.

Förebyggande insatser

Man kan dela upp de insatser som görs för en hållbar arbetsmiljö i förebyggande, främjande och efterhjälpande arbete. Polismyndigheten kan till exempel rusta sina anställda för situationer som kan ha en negativ påverkan på dem. Förebyggande insatser kan vara att genomföra riskbedömningar, ändrade arbetsprocesser, skyddsutrustning, utbildning samt nya riktlinjer.

Främjande åtgärder

Arbetsgivaren kan också genomföra främjande insatser i arbetsmiljön. Kompetensutveckling, stöd i balansen mellan arbete och fritid och förutsättningar för fysisk och mental hälsa är exempel på insatser för de anställdas välbefinnande och ökad produktivitet. Främjande insatser kan ske på individnivå och syftar inte minst till att stärka motståndskraften/resiliensen hos medarbetarna, för att öka förutsättningen att vara mer förberedd för de trauman som kan uppstå i arbetet.

Efterhjälpande arbete

De poliser som drabbats av arbetsrelaterad ohälsa kan få efterhjälpande insatser med fokus på att behandla, åtgärda och anpassa genom behandlingsprogram eller övningar.

Skillnader i risk- och friskfaktorer beroende på individuella faktorer

Det finns generellt lite forskning om arbetsmiljön för poliser i yttre tjänst, vilket gör det svårt att dra några slutsatser om hur arbetsmiljön skiljer sig åt för poliser med olika bakgrunder, kön eller antal år i yrket. Det behövs helt enkelt mer kunskap för att kunna vägleda riktade arbetsmiljöinsatser för olika grupper av poliser. Resultatet från en studie visar att äldre poliser är mindre nöjda med sitt arbete, medan en annan studie tyder på att äldre poliser upplever mindre stress och mindre arbetsovilja än yngre poliser. Samma svårighet att dra några slutsatser gäller skillnaden mellan kvinnor och män; kvinnliga poliser var i en studie mer benägna att känna samvetskval kopplade till arbetet vilket ökade risken för utmattning. I en annan av de granskade undersökningarna kom forskarna fram till att manliga poliser i stället hade en ökad risk att drabbas av utmattning jämfört med sina kvinnliga kollegor.

Sammanställningen av forskning som gjorts visar i alla fall att kvinnliga poliser känner stress i ansvaret att lösa allmänhetens problem, brist på samarbete, professionellt erkännande och respekt från allmänheten, samt att hantera balansen mellan arbetet och ansvaret för barn. Manliga polisers negativa stressfaktorer handlade i stället om låg lön, brist på effektiva lagar och relationer med kollegor.

Riskfaktorer i den organisatoriska arbetsmiljön:

• Höga arbetskrav
• Brist på kontroll
• lågt inflytande
• lågt socialt stöd i organisationen
• obalans i ansträngning och belöning
• normer och stigmatisering
• skiftarbete
• fysisk ohälsa och kondition.

Friskfaktorer i den organisatoriska arbetsmiljön:

• Kontroll och inflytande i arbetet
• goda arbetsvillkor
• säkerhet i arbetet
• värdegrund i organisationen
• rättvisa
• respekt
• positiv återkoppling
• socialt stöd i organisationen
• arbetstillfredsställelse.

Riskfaktorer i den fysiska/operativa arbetsmiljön

• traumatiska händelser (till exempel hot och våld)
• utsatthet för kemiska ämnen, virus, trafikrelaterade luftföroreningar
• psykisk ohälsa hos poliser, som förhöjd nivå av utmattning.

Friskfaktorer i den fysiska/operativa arbetsmiljön

• Arbetsverktyg som skyddsfaktor, till exempel kroppsburen kamera.

Till kunskapssammanställningen

Läs mer om kunskapssammanställningen och ladda ner den här.