Unga är särskilt drabbade av arbetsskador jämfört med andra åldersgrupper på arbetsmarknaden. I åldersgruppen 16 till 24 år har under de senaste fem åren 25 000 personer skadat sig på jobbet så allvarligt att de blivit sjukskrivna. Även annan utveckling på arbetsmarknaden talar för att unga kan vara särskilt utsatta när de går ut i arbetslivet, till exempel nya och osäkra anställningsformer, tillfälliga anställningar, ökad individualisering och digitalisering av arbetsmiljön.
Mot denna bakgrund inledde Myndigheten för arbetsmiljökunskap en undersökning rörande omfattningen av utbildning i arbetsmiljökunskap i den svenska grund- och gymnasieskolan. Undersökningen syftade till att skapa en nulägesbild över arbetsmiljökunskap och arbetsmiljömedvetenhet inom grund- som gymnasieskola utifrån rektorers, lärares, studie- och yrkesvägledares perspektiv.
Arbetsmiljö anses som viktigt men saknar en röd tråd i undervisningen
I grundskolans kursplan nämns arbetsmiljö ett flertal gånger. Det handlar om elevernas arbetsmiljö i skolan här och nu. Aspekter av arbetsmiljökunskap finns också i ämnena samhällskunskap, slöjd, idrott och hälsa, samt hem- och konsumentkunskap.
Många lärare vittnar om hur de konkret arbetar med arbetsmiljö i sina klasser och med sina elever. Däremot använder de sällan begreppet arbetsmiljö och de använder inte heller det konkreta arbete de utför som en språngbräda för att diskutera arbetsmiljö på en mer övergripande samhällelig nivå.
Stora skillnader mellan studie- och yrkesförberedande gymnasieprogram
I läroplanen för den studieförberedande gymnasieskolan nämns frågan om arbetsmiljö vid två tillfällen. Frågor om arbetsmiljö finns i ämnena samhällskunskap och idrott och hälsa. Inom ämnet samhällskunskap finns ett avsnitt om arbetsmarknaden i stort, det är inom detta som arbetsmiljö ryms. I idrott och hälsa så är det den fysiska arbetsmiljön och ergonomi som främst berörs. -Det är svårt med arbetsmiljö att det inte alls lyfts fram i de högskoleförberedande programmen samtidigt som väldigt många av eleverna redan jobbar somrar, kvällar och helger och alla andra kommer att göra det, säger en av de intervjuade gymnasielärarna i rapporten.
På de yrkesförberande gymnasieprogrammen är arbetsmiljökunskap integrerat i flertalet kurser som handlar om arbetsmiljöfrågor inom det yrke elever utbildas till. I hög utsträckning fokuseras undervisningen på den fysiska arbetsmiljön, till exempel säkerhetsrisker, medan intervjuade lärare berättar att de i sin undervisning också tar upp frågor om den sociala arbetsmiljön, och att dessa frågor ofta väcker störst intresse hos eleverna.
Vägar fram
Inom ramen för det nuvarande systemet visar undersökningen att det finns behov av material och fortbildningsinsatser som ökar lärares kunskap om frågor kring arbetsmiljö och som ger stöd i arbetet med elever på grundskolan och på gymnasieskolans yrkesprogram.
För grundskolan bör tydligare skrivas fram skolans roll att genom kunskaper om arbetsmiljö bättre förbereda eleverna för ett framtida yrkesliv. Ett sätt att göra detta kan vara att inkludera arbetsmiljö bland de ämnesövergripande kunskapsområden som rektor har ett ansvar att integrera i undervisningen.
För gymnasieskolans högskoleförberedande program krävs en grundlig och gedigen genomlysning av vilka kunskaper om arbetsmiljö elever ska få med sig under sin gymnasietid, och hur det kan komma in i olika ämnen och kurser.
För att en nollvision om arbetsplatsolyckor ska omvandlas till verklighet så krävs kraftfulla åtgärder för att hålla samman arbetet med arbetsmiljökunskap och arbetsmiljömedvetenhet under elevernas hela skolgång.
Till publikationen
Här kan du läsa eller ladda rapporten Arbetsmiljökunskap i grund- och gymnasieskolan.
Om projektet
Projektet syftade till att skapa en nulägesbild över arbetsmiljökunskap och arbetsmiljömedvetenhet inom grund- och gymnasieskola utifrån elever, rektorers, lärares, studie- och yrkesvägledares perspektiv. Undersökningen genomfördes i två delar. Första delen var en genomgång av de dokument som styr verksamheten i skolan för att notera i vilka sammanhang och i vilka ämnen frågor om arbetsmiljö behandlas. Den andra delen var en intervjuundersökning på grundskolor och gymnasieskolor. Sammanlagt intervjuades 42 lärare, nio rektorer och fem studie- och yrkesvägledare.
Till sidan om projektet Arbetsmiljökunskap i grund- och gymnasieskolan