Sammanställning av obesvarade frågor från webbinarium om belysning och synförhållanden på arbetsplatsen

Obesvarade frågor, inkomna före, under och efter webbinariet

Frågorna är besvarade av de experter som medverkade vid webbinariet och som också är författare till riktlinjerna.

Flimmer

Finns det något sätt att bedöma flimmer vid inköp av armatur? Någon märkning eller liknande som man kan kika efter?
Det finns en standard från september 2021 och en referens från IEEE i riktlinjerna (Institute of Electrical and Electronics Engineers, IEEE Recommended Practices for Modulating Current in High-Brightness LEDs for Mitigating Health Risks to Viewers, IEEE Std 1789TM-2015. 2015. ISBN 978 0 7381 9644 2). Det finns ingen märkning, eller någon information om frekvens eller flimmer/TLM när man köper ljuskällor/armaturer (vanligen). Man får testa när man har armaturen/ljuskällan framför sig och göra en enklare screening genom att använda mobiltelefonen (se fråga X).

Vad menas med att man kan kontrollera om ledflimmer förekommer med vår mobiltelefon?
Genom att filma eller ta foto på en ljuskälla på nära håll kan man göra en grov screening för att se om det förekommer större störande flimmer/temporala ljusmodulationer från ljuskällan. Om det uppkommer en kraftigare rastrering över bilden, ett kraftigt randmönster (se exempel på sidan 34 i riktlinjerna) har ljuskällan ofta en störande temporal ljusmodulation vilket kan orsaka huvudvärk och ögonbesvär.

Dygnsrytmbelysning

Används HCL (Human Centric Lighting) mer och mer på arbetsplatser? Det forskas väl en hel del kring det? Vilket är det senaste som framkommit vad gäller nyttan med det?
HCL, dygnsrytmsbelysning, integrative lightning, dygnsrytmsstödjande belysning – det finns många olika namn på detta och olika syften med det också. En del kallar det dynamisk belysning, alltså ljus som ändras under dygnet för att följa dagsljusets förändring under dygnet. Det forskas mycket gällande detta och än så länge finns det inget färdigt recept och inga tydliga evidens. Forskare är överens om att det har effekt, vilket laborationsstudier visar, men än så länge finns det bara mindre studier som påvisar en mindre skillnad och ibland ingen skillnad alls. Men det beror på vad man studerar och hur mycket ljuset förändras och man vet inte ännu vilket som är det bästa. Så, ja, det har effekt, hur stor är svårt att säga, men om man väljer att installera det någonstans är det viktigt att tänka på att programmeringen uppdateras efter de senaste forskningsrönen.

Är dynamisk belysning styrd/synkad med kelvin, lux och luminans eller enbart kelvin (färgtemperatur)?
Dynamisk belysning, eller dygnsrytmsstödjande belysning, innebär en ändring av både färgtemperatur och belysningsstyrka (lux). Luminansen är ljusheten på ytor i den visuella miljön och ändras beroende hur mycket ljus du får ut från armaturer, vilken färg och reflektans en yta har.

Utformning av den visuella miljön

Hur utformas arbetsplatsen på, bästa sätt, individuellt i utrymmen där man har gemensam arbetsplats, återigen till exempel för medarbetare i kontrollrum eller liknande. Det skulle även kunna innefatta arbetsplatser i kontorslandskap med så kallad ”clean desk”, i kontorslandskap?
Belysningen på en arbetsplats som används av flera personer måste kunna anpassas efter de olika personernas förutsättningar för att alla användare ska få en optimal belysning och synergonomi. Det innebär att syn- och belysningsförhållandena bör anpassas så att de väl uppfyller de krav som beskrivs i riktlinjerna, och att det dessutom finns möjligheter att justera exempelvis belysningsstyrkan så att personerna kan anpassa den efter sina behov.

Hur löser man rätten till individuell korrekt belysning i ett aktivitetsbaserat kontor?
Belysning för arbetsplatser med bildskärm, oavsett om dessa är i landskap eller aktivitetsbaserade kontor, är att belysningen ska var både indirekt och direkt och kunna anpassas individuellt vid respektive arbetsplats. Det direkta ljuset ska vara orienterat så att ljusriktningen blir anpassad för arbetsplatsen och inte orsakar besvärande bländning för användaren eller eventuella omgivande arbetsplatser.

Olika behov av ljus i olika åldersgrupper är en utmaning på gemensamma arbetsplatser, kontorslandskap, eller nattarbete. Hur ska man göra för att säkerställa att alla få rätt ljus trots olika ålder och ljusbehov?
Genom att se till att varje individ kan tända upp så mycket som den behöver, alternativt att man installerar extra arbetsplatsbelysning i sådana fall. För äldre personer är det också mycket viktigt att det inte förekommer bländande ljus och det är därför viktigt att extra ansträngningar görs för att utforma arbetsplatserna så att bländning undviks. Det är också viktigt att äldre personer får korrekta arbetsglasögon.

Många kontorsmiljöer byggs nu med stora fönster, kanske fönster som en hel vägg. Bländning av direkt solljus ska väl gå att avskärma – ett skallkrav för arbetsgivaren?
Ja, det är ett skall-krav för arbetsgivaren. Skall-kravet enligt §3 i 1998:5 Arbete vid bildskärm lyder: En bildskärmsarbetsplats skall utformas så att det inte uppkommer besvärande bländning och reflexer från den omgivande miljön. Fönster skall ha justerbar anordning för avskärmning av dagsljus som lyser in på arbetsplatsen.

I kontorsmiljöer förekommer bildskärmsarbete näst intill utan undantag, notera att möjligheten att skärma av inte bara gäller direkt solljus utan dagsljus generellt. Viktigt dock att bara skärma av vid påtagliga behov, vid permanent avskärmning uppfylls inte behovet av dagsljus och utblick.

Vad gäller solljusbländning är det olämpligt på alla arbetsplatser eftersom den är kraftigt synförsvårande med de höga luminansskillnader som uppstår. Det finns också andra anledningar att skärma av solljuset, exempelvis värmebelastningen.

Finns det något generellt man ska tänka på vid bildskärmsarbete och migrän?
Det är viktigt att allmänbelysningen är flimmerfri och den måste absolut vara rätt placerad. Många som har migrän är ofta ljuskänsliga. Använd ”kepstestet” (se sidan 30 i riktlinjerna) för att kontrollera infallande ljus och hur det upplevs. Det är också viktigt att bildskärmen har bra upplösning och om har personen arbetar med mer än en skärm ska samtliga skärmar vara lika (samma fabrikat, sort och storlek). Se till att justera bildskärmarnas ljusstyrka och kontrast så det blir optimalt för individen.

Hur hanteras bäst dubbla skärmar? Storlek, placering, inställningar?
Rekommendationen är att skärmarna ska vara lika och ha smala bländfria ”ramar” med låg kontrast till omgivningen. Samma höjd, avstånd och lite V-formad placering. Jobbar medarbetaren lika mycket i båda skärmarna sätt skarven i mittläget av kroppen, om det däremot går att ha en huvudskärm är detta att föredra. Den skärm som används mindre ofta ställs gärna bort från inkommande ljus (fönster). Om avstånd till fönster är gott, kan det vara en god idé att växla sida för sekundärskärmen då och då.

Finns det möjlighet att ersätta två skärmar med en större curved/wide screen är detta att föredra då det exempelvis går att dra dokument som för närvarande används mot mitten av skärmen.

Vore intressant att höra hur ni tänker och rekommenderar kring belysning i hemarbetsmiljö?
Svar: Samma riktlinjer om placering och ljusnivåer gäller såväl på hemarbetsplatsen som på arbetsplatsen.

Vad gäller för placering av arbetsplatsorienterad armatur vid bildskärmsarbete?
Se information och illustrationer rörande detta i riktlinjerna sidan 29-31.

Övrigt

Hur ser kunskapsläget kring hur långtidsanvändning av visir – både separat och vid samtidig användning av glasögon påverkar ögonbesvär etcetera ut?
Det finns inga studier om detta som vi känner till så vi vet tyvärr inte något om det.