Artificiell intelligens, robotisering och arbetsmiljön

Läs eller ladda ner vår publikation Artificiell intelligens, robotisering och arbetsmiljön där vi har sammanställt aktuell forskning om hur arbetsmiljön påverkas av införande av artificiell intelligens och robotik.

Sammanfattning

Digitalisering, automatisering, globalisering, avregleringar, nya affärsmodeller och organisationsformer ger nya förutsättningar för företag, organisationer och verksamheter. Den tekniska utvecklingen skapar också nya villkor för arbeten och påverkar arbetsmiljön. Forskning, utveckling och användning av artificiell intelligens (AI) och robotisering har efter en lång förhistoria skjutit fart. Väldiga resurser satsas nationellt och internationellt. Vi står troligen inför en ny teknisk era som kommer att påverka allt och alla, med omfattande konsekvenser för individer, arbeten, organisationer och samhället i stort.

Kunskaper om hur tekniken påverkar människors arbetsförhållanden och arbetsmiljö är viktiga, dels för att förstå de förändringar som sker och dels för att kunna arbeta förebyggande. Genom att beakta arbetsmiljöaspekter redan vid planering, utveckling och införande av teknik i ett arbetssammanhang går det att utforma nya arbeten som präglas av effektivitet, säkerhet, arbetstillfredsställelse, hälsa och hållbarhet. Detta fordrar att kunskaper om potentiella problem, hur de uppkommer, hur de kan upptäckas och förebyggas görs tillgängliga och förståeliga för de som är aktörer och intressenter i förändringsarbetet. Kunskaper enbart i form av vetenskapliga artiklar blir då inte tillräckliga utan måste även göras begripliga och tillämpbara för praktiker.

Denna kunskapssammanställning har utarbetats enligt vetenskaplig metodik. Litteratursökningarna har genomförts i relevanta databaser. Kunskaper som har inhämtats från andra källor har granskats källkritiskt. Arbetet har bestått av två delar. För det första en systematisk litteratursökning i vetenskapliga publikationsdatabaser. För det andra en kartläggning av annan kunskap med relevans för problematiken och utmaningarna för svenskt arbetsliv, främst baserad på kunskaper från tidigare forskning samt material inhämtat från myndigheter, organisationer och forskargrupper i Sverige.

Kunskapssammanställningen är författad av

Författarna till kunskapssammanställningen är professor Åsa Cajander vid Uppsala universitet, professor emeritus Bengt Sandblad vid Uppsala universitet, fil. doktor Magdalena Stadin vid Uppsala universitet samt professor Elena Raviola vid Göteborgs universitet.

Beteckning

Kunskapssammanställning 2022:1

 

Relaterad information