Detta inlägg är äldre än 12 månader. Viss information kan därför vara daterad.

Med samlad kraft för hbtqi-personers rättigheter och möjligheter

Under programpunkten "Tre myndigheter och tre rapporter om hbtqi personers arbetsmiljö och levnadsvillkor" presenterade vi tillsammans med Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällefrågor och Diskrimineringsombudsmannen, tre nyligen genomförda regeringsuppdrag.

Det märktes tydligt att årets upplaga av Stockholm Pride var efterlängtad, luften surrade av samtal och atmosfären var varm och vänlig. Under Stockholm Pride pågår många aktiviteter och under veckan finns ett stort utbud av föreläsningar att ta del av, den större delen av dessa hålls i Pride House. Den 3 augusti, i en nästan fullsatta lokal, presenterades resultaten från tre genomförda regeringsuppdrag – alla med fokus på hbtqi-personers rättigheter och möjligheter.

Från vänster i bild. Magdalena Sievers (DO), Anna Hansen (MUCF), Andrea Nilsson (KTH), Sara Andersson (Stockholms universitet) och Carin Hellström (KTH).

Hbtq-personers organisatoriska och sociala arbetsmiljö

Myndigheten för arbetsmiljökunskap inledde seminariet med att presentera resultaten från kunskapssammanställningen ”Hbtq-personers organisatoriska och social arbetsmiljö” som Andrea Eriksson, Sara Andersson och Carin Hellström genomfört på uppdrag av myndigheten.

Bland annat visar resultaten att många hbtq-personer upplever:

  • diskriminering
  • trakasserier
  • mikroaggressioner (det vill säga, subtila och ibland omedvetna aggressiva handlingar i form av exempelvis kommentarer, skämt eller frågor)
  • andra negativa arbetsmiljöfaktorer.

Resultaten av kunskapssammanställningen pekar vidare på att ett heteronormativt klimat har negativ påverkan på hbtq-personers arbetsmiljö. I ett heteronormativt klimat tas heterosexualitet för given och bidrar till att andra sexuella läggningar, exempelvis homo- och bisexualitet, ses som avvikande. Heteronormativitet inkluderar också en förväntan om att kvinnor och män ska bete sig på ett visst sätt. Resultaten visar att ett heteronormativt arbetsklimat utgör en riskfaktor i hbtq-personers arbetsmiljö genom att osynliggöra hbtq-frågor och skapa en osäkerhet bland hbtq-anställda om andras uppfattningar om hbtq-personer.

Läs mer – Forskningen visar på stora brister i arbetsmiljön för hbtq-personer

”Jag är inte ensam, det finns andra som jag”- Unga hbtqi-personers levnadsvillkor

Anna Hansen från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällefrågor (MUCF) presenterade en kartläggning av unga hbtqi-personers hälsa och levnadsvillkor. Kartläggningen berör en rad olika områden och resultaten i rapporten är tydliga – levnadsvillkoren för unga hbtqi-personer är fortsatt sämre än för andra unga.

I kartläggningen konstateras att:

  • unga hbtqi-personer har sämre hälsa än andra unga, och det gäller framför allt den psykiska hälsan
  • unga hbtqi-personer saknar trygghet och studiero i skolan i större utsträckning än andra unga
  • många unga hbtqi-personer avstår från fritidsaktiviteter av rädsla för att bli dåligt bemötta
  • jämfört med andra unga är det vanligare att unga hbtqi-personer utsätts för mobbning, hot och misshandel.

Läs mer – Unga hbtqi-personers levnadsvillkor

Livsvillkor för personer med intersexvariation ur ett diskrimineringsperspektiv

Magdalena Sievers presenterade en ny rapport om livsvillkoren för personer med intersexvariation ur ett diskrimineringsperspektiv. Det här är en av de första rapporterna i Sverige som särskilt belyser situationen för dessa personer – som även kallas personer med könsvariation. Könsvariation kan yttra sig på många olika sätt. För vissa kan det vara synligt i de yttre könsorganen. För andra krävs undersökningar och tester för att kunna fastställa att det rör sig om en intersexvariation. I en del fall upptäcks tillståndet redan hos det nyfödda barnet, hos andra blir det uppenbart i puberteten. Det förekommer också att det upptäcks i vuxen ålder.

Rapporten visar att:

  • Personer med könsvariation upplever en utsatthet inom hälso- och sjukvården i form av bristande bemötande, trakasserier, avsaknad av likvärdig vård och bristande tillgång på information.
  • Det förkommer också upplevelser av diskriminering som har samband med intersexvariation inom utbildningsområdet och i arbetslivet.
  • Kunskapen om könsvariation behöver öka och forskning behöver stärkas kring diskriminering av personer med intersexvariation.

Läs mer – Livsvillkor för personer med intersexvariation

Så här arbetar regeringen med hbtqi-frågor

Regeringens arbete för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter bedrivs sedan 2014 utifrån strategin för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. I januari 2021 antogs handlingsplanen för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Handlingsplanen kompletterar den befintliga strategin och med konkreta åtgärder för perioden 2020–2023.

Läs mer – Viktiga steg för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter