Risk- och friskfaktorer i hälso- och sjukvården- organisatoriska faktorer av betydelse för medarbetarnas hälsa
expand_more
Det saknas kunskap om:
- Den strukturella nivån/organiseringen av arbete i relation till medarbetares hälsa och ohälsa.
- Hur risk- och friskfaktorer på organisatorisk nivå är relaterade på krav och resurser på arbetsplatsnivå för att tydliggöra hur en hälsofrämjande arbetsmiljö kan skapas.
- Organisatoriska risk- och friskfaktorer av betydelse för medarbetarnas hälsa från forskning utanför Norden och från angränsande vetenskapliga fält för att få en heltäckande bild av fältet.
- Effektiva och tillämpbara arbetssätt för hur ledning, beslutsfattare och medarbetare kan förbättra arbetsförhållanden i praktiken.
Betydelsen av företagsstorlek och arbetsorganisation för arbetsmiljöarbete i svenskt näringsliv
expand_more
Kunskapssammanställningen visar på vikten av att undersöka hur arbetsmiljöarbete bedrivs dels i relation till företagsstorlek, dels i relation till arbetsorganisation. Baserat på de artiklar som inkluderats i kunskapssammanställningen finns ett flertal områden som fortfarande behöver bli föremål för vidare forskning. Det saknas kunskap om:
- Hur arbetsmiljöarbete bedrivs i organisationer. Den första screeningen av artiklar resulterade i att många artiklar exkluderades just på grund att de handlade om hur arbetsmiljön är i stället för om hur arbetsmiljöarbetet görs. I urvalet fanns det visserligen många artiklar som handlade om metodutveckling i syfte att utveckla arbetsmiljö och/ eller arbetsmiljöarbete i företag men det är inte samma sak som att beskriva hur arbetsmiljöarbetet faktiskt görs. Här menar vi att utmaningen också ligger i att i en vidare mening kunna konstatera samband mellan företagsstorlek respektive arbetsorganisation avseende arbetsmiljöarbete där arbetsmiljöarbetets genomförande på ett mer fördjupat sätt undersöks och beskrivs.
- Vad som avgör större företags kvalitet i arbetsmiljöarbetet. Större företag har mer resurser och oftast högre sociala förväntningar från omgivningen att leva upp till en viss standard men större företag har oftast också en högre komplexitet i sina respektive verksamheter.
- Vad som avgör mindre företags kvalitet i deras arbetsmiljöarbete. Mindre företag har oftast ett omvänt förhållande avseende möjligheten till att avsätta resurser för arbetsmiljöarbete men kan ha en mindre komplex organisation och struktur i sin verksamhet, något som med enklare insatser och stöd, som till exempel företagshälsovård skulle kunna innebära en förhöjd kvalitet i arbetsmiljöarbetet.
- Planeringen, organiseringen och ledningen i arbetsorganisationer med fokus på hur dessa aspekter påverkar kvalitet, inriktning och omfattning av arbetsmiljöarbete.
- Genusaspekter av företagsstorlek respektive arbetsorganisation avseende arbetsmiljöarbete. Ett betydligt större antal företag drivs av män än av kvinnor och av den anledningen finns det behov av att undersöka hur till exempel strukturer, organisering och kulturer i både stora och små företag påverkar kvinnors respektive mäns möjligheter till en god arbetsmiljö.
- Utifrån en svensk kontext där den organisatoriska och sociala arbetsmiljön konkretiserats i en föreskrift (AFS 2015:4) finns det i nuläget inte så mycket forskning med fokus på hur dessa föreskrifter omsätts i praktiken. Det finns äldre studier som fokuserar på arbetsbelastning, stress och olika former av kränkande särbehandling men forskning om praktiken av den nya föreskriften saknas till stor del.
- Nyare branscher och dess arbetsförhållanden. Nya tekniska uppfinningar och innovationer skapar många gånger nya verksamheter där verksamheten också påverkar hur företaget organiserar sitt arbete men även hur arbetsmiljön gestaltas.
- Arbetsmiljö för de personer som behöver eller väljer att arbeta hemifrån. Sedan covidpandemin 2020–2022 har möjligheterna och förutsättningarna i flera avseenden förändrats på detta område. De tekniska förutsättningarna och kunskapen och erfarenheterna av att hantera dessa har utvecklats på många företag. Samtidigt saknas det fortfarande klara riktlinjer för arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön vid hemarbete.
Interventioner för god psykosocial hälsa inom hälso- och sjukvården
expand_more
Det saknas kunskap om:
- Arbetsplatsnära och organisationsinriktade interventioner och deras effekter på den psykosociala arbetsmiljön i hälso- och sjukvården.
- Interventioners långsiktiga effekter och deras kostnadseffektivitet.
- Hur framgångsrika arbetsplatser (och andra enheter) inom hälso- och sjukvården hanterar arbetsmiljöfrågor för att uppnå lovande resultat. Detta inkluderar arbetsrelaterade utfall på individnivå, såsom ökad arbetstillfredsställelse, förstärkt engagemang i arbetet och förbättrad arbetsprestation, samt positiva utfall på kollektiv nivå, exempelvis ett förbättrat arbetsklimat och minskad sjukfrånvaro.
Arbetsmiljön för hälso- och sjukvårdspersonal under coronapandemin
expand_more
Under framställandet av kunskapssammanställningen identifierades kunskapsluckor, nämligen att det saknas:
- Longitudinella studier.
- Studier som jämför strategier som använts i Sverige och nordiska länder för att hantera coronapandemin samt undersöker dess konsekvenser på anställdas arbetsmiljö och hälsa.
- Utvärderingar av interventioner kopplade till stresshantering och vilken inverkan dessa haft på anställdas hälsa.
- Studier av hög vetenskaplig kvalitet.
Lantbrukares psykosociala arbetsmiljö och psykiska hälsa
expand_more
Det saknas kunskap om:
- Hur de aspekter som berörts i kunskapssammanställningen gäller för svenska lantbrukare under 2020-talet, inte minst hur de påverkas av olika stressorer och hur dessa kan hanteras individuellt eller med externt stöd.
- Lantbrukares psykosociala arbetsmiljö, där man med hjälp av till exempel kravkontroll stödmodellen beaktar förutsättningarna i den psykosociala arbetsmiljön och möjligheterna till stöd för svenska lantbrukare.
- Vilka problem och utmaningar som Sveriges lantbrukare möter, men också vilka friskfaktorer och möjligheter de upplever, för att bättre förstå och i lämpliga former stötta och utveckla yrkeskåren till ett hållbart arbetsliv.
- Kvinnliga lantbrukare och genusaspekter.
- Hur män och kvinnor agerar när man aktivt driver familjeföretagen tillsammans, eller mellan fler generationer.
- Minoritetsgrupper inom lantbruket, såsom lantbrukare med annan etnisk bakgrund eller sexuell läggning, och deras syn på lantbrukarrollen.
- Förändringarna på svenska landsbygden i form av allt färre lantbrukare, minskad samhällsservice och ökad kriminalitet med dessas konsekvenser för lantbrukaren i form av oro, rädsla och ensamhet.
- Olika former av stöd och interventioner för att stötta lantbrukares psykiska hälsa. Litteraturstudien har påvisat att det bedrivs stödsamtal individuellt och i grupper, telefonrådgivning, utbildning av resurspersoner och utveckling av självhjälpsmaterial, men få av dessa initiativ har blivit föremål för vetenskapliga studier och utvärderingar.
Läs hela rapporten om Lantbrukares psykosociala arbetsmiljö och psykiska hälsachevron_right