Del 5. Hur var det på jobbet idag?

När vi förr pratade om riskfaktorer i arbetsmiljön ser vi nu allt oftare se ordet friskfaktorer. Med varför reagerar vi inte lika mycket på ordet friskfaktor som på ordet riskfaktor. Enligt hjärnforskaren Mouna Esmaeilzadeh är det genetiskt och förklaringen går att hämta från savannen. När vi levde på savannen var det nödvändigt att fokusera på lejonen som hotade oss och inte att lukta på en vacker blomma.

En utmaning är att få alla oss 5,1 miljoner människor i Sverige som enligt den Statiska centralbyrån är sysselsatta – gäller givetvis även övriga befolkningen – att reagera lika mycket på ordet friskfaktor som på ordet riskfaktor. Ta bara namnet på regeringsrapporten: ”Faktorer som skapar friska och välmående arbetsplatser”.

Mouna Esmaeilzadeh hur var det på jobbet idag?

– Morgonen började med TV4 Nyhetsmorgon där jag pratade om hur världshistorien alltid har varit präglad av sorg och sjukdomar och elände, men att vi har bättre möjligheter än någonsin att lösa de utmaningar som vi står inför. Efter det höll jag en föreläsning digitalt. Efter föredraget tänkte jag att jag verkligen saknar den där mänskliga fysiska kontakten; hur energin och interaktionen med publiken omvandlas till en häftig dans. Sedan satte mig vid pianot och spelade lite musik för att tanka upp med lite av lyckosubstansen dopamin inför resten av dagen.

Som expert på hjärnan ser Mouna Esmaeilzadeh stora problem med hur dagens samhälle formar människors åsikter:
– Hjärnan dras mot det negativa. Det ser man om man kopplar elektroder till någons hjärna. Visar jag dig en nyhet om skandaler och katastrofer så går din hjärna igång. Det ser jag när jag mäter. Men skulle jag visa en superhäftig innovation som omsätter koldioxid till flygbränsle reagerar du mycket mindre. Därför är det lättare att få en reaktion på riskfaktor istället för friskfaktor.

Hon fortsätter att förklara:
– Det har vi i oss genetiskt. Det var nödvändigt när vi levde på savannen och behövde fokusera på lejonen som hotade oss och därför inte kunde lukta på en vacker blomma. På så sätt är hjärnan väldigt outvecklad och det leder, inte minst idag, till en ond spiral.

Enkelt förklarat: negativa rubriker får mer klick som i flöden leder till filterbubblor som bekräftar människors världsbild.
– Det är också det som har bidragit till den enorma polariseringen som vi ser idag. Där aphjärnan får härja medan människohjärnan och det intellektuella samtalet sitter inspärrat. Ett bättre samtalsklimat skulle verkligen vara önskvärt både på våra arbetsplatser men också i samhället i stort, säger Mouna Esmaeilzadeh.

I regeringsrapporten som Myndigheten för arbetsmiljökunskap tagit fram studeras det nya digitaliserade samhället ur arbetsmiljösynpunkt. Givetvis att det både finns för- och nackdelar.
Bland annat visar rapporten att ”belastningarna från informations- och kommunikationsteknologin kan bidra till kognitiva problem med minne och koncentration och i förlängningen mindre skattad hälsa. Forskningen har visat att det främst drabbat tjänstemän.”
Det vill säga vi får så mycket intryck att vi mår sämre.

Mouna Esmaeilzadeh förklarar från sin hjärnforskarhorisont de problemen:
– Fokus och närvaro är en viktig del i vårt välmående. Forskare har nämligen sett att oavsett vad man gör; om man läser en bok, shoppar eller har sex, så är det för lyckokänslan viktigt att vara närvarande i just det man gör.

– Och vi har ju en gammal hjärna som inte har utvecklats på över 40 000 år men just nu översköljs med en ocean av information som är väldigt lättillgänglig och som hela tiden upptar vår uppmärksamhet. Dessutom är den ofta, som exempelvis sociala medier, byggd för att spela på vårt belöningssystem. Vi tappar makten över våra egna val. Därför är det viktigt att förstå hjärnan och lära sig hur man tar tillbaka makten, samtidigt som man åtnjuter de moderna företeelserna och allt vad teknologi har att erbjuda.

Hur var det på jobbet idag?

Det här är en artikelserie i sex delar som baseras på regeringsuppdraget ”Faktorer som skapar friska och välmående arbetsplatser” och intervjuer med personer som reflekterar över innehållet i rapporten.

Texter och intervjuer är gjorda av journalisten Ola Liljedahl.