I dag finns god kunskap om vad som utgör arbetsrelaterade risk- och friskfaktorer; vad som kan öka risken för ohälsa och vad som kan främja positiva upplevelser. Forskning visar att höga krav och bristande resurser leder till ökad risk för ohälsa, och att socialt stöd kan vara en friskfaktor.
Forskning på individnivå vanligast
Det finns inte lika mycket forskning på organisationsnivå som på individ- eller arbetsplatsnivå. Organisationsnivå innefattar organisationens struktur, principer för arbete eller produktion, och värderingar. Myndigheten för arbetsmiljökunskap har på uppdrag av regeringen sammanställt kunskap om organisatoriska risk- och friskfaktorer baserat på forskning inom Norden.
– Vi tror att med materialet vi har sammanställt från aktuell nordisk forskning bidrar till kunskap som kan användas i praktiken här och nu för att förbättra arbetsmiljön på arbetsplatser inom hälso- och sjukvården runt om i Sverige, säger Thomas Nessen, processledande analytiker på Myndigheten för arbetsmiljökunskap.
Fem områden i den organisatoriska arbetsmiljön
De risk- och friskfaktorer som har identifierats från den granskade litteraturen kategoriserades inom fem områden av den organisatoriska arbetsmiljön och kan användas i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
- Arbetstidsfördelning – bemanna och fördela arbetet så att det inte riskerar att leda till ohälsa och sjukfrånvaro. Undersök om det finns möjlighet för medarbetarna att själva kunna påverka arbetstidens förläggning för att gynna återhämtning och välbefinnande.
- Verksamhetsdesign och arbetssätt – fokusera på arbetets kvalitet i stället för produktionsmål och kostnadseffektivitet. Organisera arbetet så att cheferna är närvarande och kan ge stöd och återkoppling. Undersök risker med ensamarbete och om det finns arbetsuppgifter som inte hör till den ordinarie yrkesrollen.
- Ergonomiska förutsättningar – se till att lokaler och andra utrymmen är utformade efter verksamheten och inte riskerar att leda till olycksfall eller ohälsa. Tillhandahåll hjälpmedel för att minska den fysiska belastningen och IT-system som är användarvänliga och anpassade efter arbetet.
- Anställningsvillkor och personalpolitik – prioritera anställningsformer som skapar trygghet och ger medarbetarna stöd och förutsättningar för arbetet.
- Organisationens etiska miljö – se till att det finns tillräckliga resurser för medarbetarna att utföra arbetet i linje med sina egna värderingar. Skapa en samsyn kring etiska principer och ge de anställda stöd gällande etiska frågor och vid etiska dilemman.
Två mönster i de fem områdena
Från de fem kategorierna har två genomgående mönster som löper tvärs igenom kategorierna identifierats. Dessa mönster visar på samverkande perspektiv av hälso- och sjukvårdens organisering.
- Det ena mönstret lyfter fram hur risk- och friskfaktorer hänger samman med organisationens sätt att styra och leda arbetet, till exempel genom bemanning, schemaläggning och arbetssätt.
- Det andra mönstret handlar om vilka signaler kring prioriteringar och värderingar som organisationen förmedlar till sina medarbetare. En slutsats är att båda dessa perspektiv behöver prioriteras.
Praktisk nytta
Detta material kan användas bland annat i arbetsmiljö – och policyarbete inom hälso- och sjukvården. Organisationer kan dra nytta av kunskaperna om risk- och friskfaktorer som exempelvis att utveckla stöd till personal och nya arbetssätt, fördelning av arbetstid, med mera och skapa en hälsosam och hållbar arbetsmiljö i hälso- och sjukvården.
Ladda ner kunskapssammanställningen
Läs mer om projektet
Om kunskapssammanställningen
Det här är en kunskapssammanställning om arbetsmiljörisker och friskfaktorer bland hälso- och sjukvårdspersonal. Fokus har riktats mot den fysiska, sociala och organisatoriska arbetsmiljön och hur dessa arbetsmiljöområden samverkar. Studiens frågeställning har varit vilka risk- och friskfaktorer som på organisatorisk nivå har identifierats för hälso- och sjukvårdspersonal i Norden.