Detta inlägg är äldre än 12 månader. Viss information kan därför vara daterad.

Identifierade kunskapsluckor 2022

Genom de kunskapssammanställningar som produceras av myndigheten får vi vetskap om områden där det saknas forskning. Att identifiera kunskapsluckorna är viktigt eftersom de kan fungera som inspiration för framtida forskning. Här är en sammanställning av de kunskapsluckor som har identifierats i våra avslutade kunskapssammanställningar under 2022.

Det saknas kunskap inom följande områden:

Hbtq-personers organisatoriska och sociala arbetsmiljöexpand_more

• bisexuella, transpersoner, queera, pansexuella och ickebinäras arbetsmiljö
• effekter av att arbetsorganisationer gör specifika arbetsmiljöåtgärder
• hbtq-personers arbetsmiljö inom arbetarklassyrken
• homo- och bisexuella samt trans- och queerpersoner inom branscher med sämre arbetsvillkor
• hur arbetsmiljön i specifika branscher påverkar hbtq-personers hälsa och välbefinnande

Läs hela rapporten Hbtq-personers organisatoriska och sociala arbetsmiljö

Ledarskapets betydelse för medarbetarnas välbefinnande och prestationexpand_more

• de nya teorierna som introducerats bidrar med något nytt
• studier som ställer ledarskapsteorier mot varandra
• hur olika ledarskapsteorier kompletterar varandra i stället för att konkurrera
• systematiska kunskaper kring hur destruktiva beteenden blir synliggjorda och mätbara
• hur ledare kan tränas i beteenden som gynnar medarbetares välbefinnande och arbetsprestation på individ- grupp- och organisationsnivå
• vilka faktorer som kan inverka på ledarskapsprocessen
• mätning av kortisol, sjukfrånvaro eller risk för kardiovaskulära sjukdomar eller dagboksanteckningar genom studier med starkare designer
• hur destruktivt ledarskap påverkar medarbetares prestation över längre tid
• kvalitativa studier
• fler ledarträningsstudier
• sambanden mellan ledarskap och prestation, där nivåer studeras var för sig; individnivå, grupp- och organisationsnivå
• tydlighet kring hur arbetsprestation på individnivå ska mätas och särskiljas från resultat av arbetsprestation och andra närbesläktade begrepp.

Läs hela rapporten Ledarskapets betydelse för medarbetares välbefinnande och prestation

Senior arbetskraft - en systematisk kunskapssammanställning med fokus på mental arbetsmiljö och arbetssocial miljö i Sverigeexpand_more

• studier på ålder, på samma sätt som skillnader mellan kvinnor och män oftast analyseras i forskning
• enskilda sektorer, yrken, män, kvinnor samt samverkan mellan dess faktorer
• att följa, undersöka och analysera risker och konsekvenser för den seniora arbetskraften utifrån de olika åldersdefinitionernas aspekter
• den seniora arbetskraftens upplevelser av ålderism, åldersdiskriminering och mobbning
• ett intersektionellt perspektiv på åsidosättande och analys om hur ålder samvarierar med andra diskrimineringsgrunder
• kvalitativa undersökningar, olika undersökningsmetoder överlag
• longitudinella studier
• om hemarbete för senior arbetskraft
• den fysiska och ergonomiska utformningen av arbetsplatser
• om senior arbetskraft och förändringar i arbetslivet, så som mer hyrpersonal, gig-ekonomi, varianter av egenföretagande och en globaliserad arbetsmarknad

Läs hela rapporten Senior arbetskraft – en systematisk kunskapssammanställning med fokus på mental arbetsmiljö och arbetssocial miljö i Sverige

Arbetsmiljö och hälsa i organisationer vid epidemier och pandemier orsakade av coronavirusexpand_more

• hur arbetsmiljön och hälsan i Sverige påverkas vid epidemier och pandemier
• hur långvariga symtom på psykisk ohälsa är hos de sjukvårdsanställda
• stigmatiseringen av yrkesgrupper som arbetar med smittade patienter under en epidemi eller pandemi
• hur organisationer utanför hälso- och sjukvård påverkas vid epidemier och pandemier
• möjligheter till utveckling av arbetslivet under epidemier och pandemier genom att ta till vara på positiva erfarenheter från arbetslivet gjorda under covid 19-pandemin
• utvärdering, med god forskningsmetodik, av interventioner för att förbättra arbetsmiljö och hälsa
• konsekvenser för arbetsmiljö och hälsa vid distansarbete under pandemier och epidemier
• interventionsstudier där insatser för att förbättra arbetsmiljö och hälsa utvärderas

Läs hela rapporten Arbetsmiljö och hälsa i organisationer vid epidemier och pandemier orsakade av coronavirus

Distansarbete- en översikt av internationella forskningen om arbetsmiljö och hälsa, balans i livet och produktivitet före och under covid-19 pandeminexpand_more

• vilka typer av arbetsuppgifter som är lämpliga respektive mindre lämpliga att utföra under distansarbete i hemmet
• hinder eller fördelar som finns vid arbete i hemmet respektive på primärarbetsplatsen.
• vilka arbetsuppgifter som är mer och mindre lämpliga att utföra under distansarbete i hemmet
• hinder eller fördelar vid arbete i hemmet respektive på primärarbetsplatsen
• om en individ som arbetar i hemmet behöver utveckla speciella kompetenser för att bli effektiv i arbetet
• om vissa personlighetstyper är mer lämpade för att arbeta på distans
• om hur man i ett framtida arbetsliv ska optimera fördelningen av arbete mellan hemmet och primärarbetsplatsen och skapa hybridarbetsplatser
• om suddiga gränser mellan arbetsliv och privatliv när man arbetar från hemmet
• kunskap om NWW-forskningen, där nya arbetssätt kunnat introduceras planerat
• om hur frihetsgraderna för individ och verksamhet kan växa
• om distansarbete i hemmet expanderar till fler yrkesgrupper efter pandemin
• om anpassningsprocessen som följer av att flytta sitt arbete från primärarbetsplatsen till hemmet

Läs hela rapporten Distansarbete – översikt av internationella forskningen om arbetsmiljö och hälsa, balans i livet och produktivitet före och under covid-19 pandemin

Artificiell intelligens, robotisering och arbetsmiljönexpand_more

• arbetsmiljöpåverkan av AI och robotisering
• de konkreta åtgärder som kan ha effekt på den resulterande arbetsmiljön, inte bara tillämpningar av de nya teknikerna
• AI och robotisering som en arbetslivs- och arbetsmiljöfråga
• konkret tillämpbar kunskap om till exempel införa tekniska system i ett professionellt sammanhang
• empirisk forskning kring arbetsmiljöpåverkan av redan existerande tillämpningar av AI och robotik
• humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning kring AI och robotik relaterat till yrkesverksamma i arbetslivet och deras arbetsmiljö
• genusperspektiv och likavillkorsperspektiv
• hur kompetenser och arbetsuppgifter påverkas på kort och lång sikt
• orsaker till och former av stress, till exempel ”teknostress”
• hur säkerhet i en verksamhet eller organisation påverkas av AI och robotar
• hur AI och robotsystem kan och bör designas för att bidra till en god arbetsmiljö
• förändringsprocesser i samband med AI och robotisering
• övriga yrkesgruppers än kirurgers arbetsmiljö kring robotik
• känslor, till exempel känslan av meningsfullhet i arbetet, vid införande av AI och robotik
• kopplingar mellan individuella, organisatoriska och strukturella nivåer
• hur medieporträttering kring att vissa yrkesgrupper kan komma att försvinna påverkar.

Läs hela rapporten Artificiell intelligens, robotisering och arbetsmiljön