Hälso- och sjukvården utgör ett viktigt fundament för välfärdssamhället. En ökad förståelse för arbetsmiljösituationen och hälsan hos medarbetarna i sektorn är viktigt för samhället i stort eftersom en hållbar, hälsosam och trygg arbetsmiljö för medarbetarna är avgörande för kompetensförsörjning. Myndigheten för arbetsmiljökunskap har genomfört en enkätstudie bland undersköterskor, sjuksköterskor och läkare inom den kommunala och regionala sjukvården i Sverige i syfte att kartlägga arbetsmiljörisker och friskfaktorer i medarbetarnas arbetsmiljö. Resultaten visar också att det finns skillnader både mellan och inom yrkesgrupperna i hur de upplevde organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön.
Olika upplevda krav för olika yrkesgrupper
Jämfört med arbetsmarknaden i stort rapporterar undersköterskorna, sjuksköterskorna och läkarna en större obalans mellan arbetet och privatlivet, samt mellan den ansträngning dom gör på jobbet och den belöning dom får. Dessutom har dom högre känslomässiga krav samt lägre socialt stöd från överordnad.
Mer specifikt har läkarna en högre grad av kvantitativa krav medan sjuksköterskorna rapporterade högre grad av känslomässiga krav. Undersköterskorna låg grad av inflytande och kontroll i arbetet och dessutom sämre självskattad hälsa än läkare och sjuksköterskor.
– Denna kartläggning ger både en bild om möjligheter och utmaningar kopplat till arbetssituationen för många som arbetar inom hälso- och sjukvården. Det kan ge vägledning och stöd till hur man kan jobba med arbetsmiljön och vilka insatser man kan satsa på, säger Thomas Nessen, projektledande analytiker vid Myndigheten för arbetsmiljökunskap.
Hög grad av social gemenskap i arbetet men dåliga förhållanden i arbetsmiljön för många
Läkare och sjuksköterskor i början av sin karriär samt läkare, sjuksköterskor och undersköterskor som i snitt arbetade mer än 45 timmar per vecka rapporterade undermåliga organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön jämfört med läkare och sjuksköterskor med längre erfarenhet. Individer som var 58 år eller äldre hade betydligt bättre värden än referensvärdena från arbetsmarknaden på de flesta faktorer.
Undersköterskor, sjuksköterskor och läkare rapporterade hög grad av social gemenskap i arbetet. Sjuksköterskorna rapporterade även hög grad av socialt stöd från kollegor och av kontroll i arbetet. Läkarna rapporterade å sin sida högt inflytande över sitt arbete.
Undersköterskor mest utsatta för våld
Trots en nolltolerans mot hot och våld inom hälso- och sjukvården hade näst intill 40 procent av alla individer i studien upplevt någon form av hot eller våld under de senaste 12 månaderna. Undersköterskor var den yrkesgrupp som var mest drabbat av hot och våld och bland dem som upplevt det i arbetet uppgav en stor majoritet att det påverkat dem i deras arbete.
Om projektet
Regeringen gav hösten 2021 Myndigheten för arbetsmiljökunskap i uppdrag att bidra till ökad kunskap för hur arbetsmiljön för hälso- och sjukvårdspersonal kan främjas och hur risker i arbetsmiljön kan minimeras och undanröjas. Uppdraget delades in i fyra delprojekt varav denna enkätstudie är ett av dem. I den här rapporten har Myndigheten för arbetsmiljökunskap kartlagt hur arbetsmiljön och hälsan ser ut för ett representativt urval från tre stora yrkesgrupper inom den regionala och kommunala hälso- och sjukvården.