Om publikationen
I den här rapporten har Myndigheten för arbetsmiljökunskap kartlagt hur arbetsmiljön och hälsan ser ut för ett representativt urval från tre stora yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården. Uppdraget delades in i fyra delprojekt varav denna enkätstudie är ett av dem. Enkätens syfte var att undersöka hur undersköterskors, sjuksköterskors (inklusive barnmorskor och röntgensjuksköterskor) och läkares arbetsmiljö och hälsa ser ut.
Resultat
Enkätstudiens svar visade att bland yrkesgrupperna undersköterskor, sjuksköterskor och läkare som var verksamma inom den kommunala och regionala sjukvården i Sverige hade tre av tio symtom på stressrelaterad ohälsa och nästan hälften övervägde att lämna arbetet.
De tre studerade yrkesgrupperna rapporterade i stor utsträckning sämre organisatorisk och social arbetsmiljö än arbetsmarknaden i stort. Resultaten visar också att det finns skillnader både mellan och inom yrkesgrupperna i hur de upplevde organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön. I rapporten redovisas de olika gruppernas data i tabeller.
Läkarna rapporterade hög grad av kvantitativa krav medan sjuksköterskorna rapporterade hög grad av känslomässiga krav. Undersköterskorna rapporterade inga sådana krav men låg grad av inflytande och kontroll i arbetet och sämre självskattad hälsa än läkare och sjuksköterskor.
Läkare och sjuksköterskor i början av sin karriär samt läkare, sjuksköterskor och undersköterskor som i snitt arbetade mer än 45 timmar per vecka rapporterade undermåliga organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön jämfört med läkare och sjuksköterskor med längre erfarenhet. Individer som var 58 år eller äldre hade betydligt bättre värden än referensvärdena på de flesta faktorer.
Undersköterskor, sjuksköterskor och läkare rapporterade hög grad av social gemenskap i arbetet. Sjuksköterskorna rapporterade även hög grad av socialt stöd från kollegor och av kontroll i arbetet. Läkarna rapporterade i sin tur hög inflytande över arbetet. Trots att det finns en nolltolerans mot hot och våld inom hälso- och sjukvården hade näst intill 40 procent av alla individer i studien upplevt någon form av hot eller våld under de senaste 12 månaderna. Undersköterskor var den yrkesgrupp som upplevde störst förekomst av hot och våld och bland de undersköterskor som utsatts för hot och våld upplevde nära 70 procent att det påverkat dem i deras arbete.
Författare
Emma Brulin, legitimerad sjuksköterska och docent i arbets- och miljömedicin, enheten för arbetsmedicin, institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet
Britta Elsert Gynning, doktorand i arbets- och miljömedicin, enheten för arbetsmedicin, institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.
Bakgrund
Regeringen gav hösten 2021 Myndigheten för arbetsmiljökunskap i uppdrag att bidra till ökad kunskap för hur arbetsmiljön för hälso- och sjukvårdspersonal kan främjas och hur risker i arbetsmiljön kan minimeras och undanröjas. Resultaten kan användas som ett stöd i det systematiska arbetsmiljöarbetet i syfte att uppnå ett mer hållbart arbetsliv inom hälso- och sjukvård.
Beteckning
Rapport 2023:12
Relaterat
Projektsida Undersköterskors, sjuksköterskors och läkares arbetsmiljö och hälsa