Hög arbetsbelastning, krav på tillgänglighet, stress kopplat till användande av digitala verktyg, hot och trakasserier, osäkra anställningsvillkor samt ständiga krav på att söka forskningsfinansiering är några av de arbetsmiljörisker som identifierats inom högskolesektorn. För att bidra till en mer hälsofrämjande arbetsmiljö för forskande och undervisande personal inom sektorn sammanställer vi kunskap om arbetsmiljön på svenska universitet och högskolor.
Bakgrund
Universitet och högskolor är den största arbetsgivaren i den statliga sektorn. Enligt Statistiska Centralbyrån uppgick antalet undervisande och forskande personal inom sektorn till 39 700 under 2022. En stor del av dessa är tidsbegränsade anställningar. Detta är kopplat till att forskare själva förväntas finansiera sin anställning genom att söka forskningsfinansiering från externa källor.
Vidare karaktäriseras högskolor och universitet av formella och informella hierarkier, som bland annat skapar skilda förutsättningar och möjligheter för kvinnor och män.
Syfte
Syftet är att kartlägga arbetsmiljön för forskande och undervisande personal på svenska universitet och högskolor. Med arbetsmiljö menas såväl fysisk som organisatorisk och social.
Kunskapssammanställningen kommer beskriva:
- Frisk- och riskfaktorer som har identifierats i forskning, både generellt och om det finns några grupper som är speciellt utsatta respektive gynnade.
- Vilka konsekvenser arbetsmiljön kan få för hälsa och välbefinnande, samt för möjligheterna att bedriva forskning och undervisning.
Resultatet syftar till att vara till praktisk nytta för att vägleda hälsofrämjande och förebyggande organisatoriska interventioner, och för beslut avseende styrning, ledning och finansiering av forskning och undervisning.