Utmaningar i arbetsmiljön för forskade och undervisande personal inom högskolesektorn

Hög arbetsbelastning, krav på tillgänglighet, hot och trakasserier, osäkra anställningsvillkor samt ständiga krav på att söka forskningsfinansiering är några av de arbetsmiljörisker som forskade och undervisande personal utsätts för inom högskolesektorn. I ett projekt sammanställer Myndigheten för arbetsmiljökunskap kunskap om arbetsmiljön på svenska universitet och högskolor.

Universitet och högskolor är den största arbetsgivaren inom den statliga sektorn. Enligt Statistiska Centralbyrån uppgick antalet undervisande och forskande personal inom sektorn till 39 700 under 2022. En stor del är tidsbegränsade anställningar eftersom forskare själva förväntas finansiera sin anställning genom att söka forskningsfinansiering från externa källor. För att bidra till mer hälsofrämjande arbetsmiljö för personal inom högskolesektorn sammanställer Myndigheten för arbetsmiljökunskap kunskap om arbetsmiljön på svenska universitet och högskolor.

Anna-Carin Fagerlind Ståhl är en av två experter som arbetar med projektet:

format_quote

Forskande och undervisande personal på universitet och högskolor arbetar med speciella förutsättningar, bland annat i fråga om osäkra anställningsvillkor, krav på att dra in finansiering till forskning och arbetsuppgifter som riskerar att spilla över på tillvaron utanför den avlönade arbetstiden. Så de utsätts för en del arbetsmiljörisker. Det är viktigt att undersöka i vilken utsträckning och hur dessa kan reduceras.

Resultaten kan bidra till underlag till förebyggande insatser på organisatorisk nivå

På uppdrag av myndigheten arbetar Helene Johansson, forskare och universitetslektor vid Umeå universitet och medicine doktor Anna-Carin Fagerlind Ståhl med projektet. Inom projektet kartläggs kunskap om både den fysiska samt den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för forskande och undervisande personal inom sektorn. Resultaten kommer att presenteras i en kunskapssammanställning och avsedda att vara praktiskt användbara för att utforma förebyggande insatser på organisatorisk nivå. Resultaten kan även ge underlag för beslut som rör styrning, ledning och finansiering av forskning och undervisning vid lärosätena.

– Detta är inte bara för att främja hälsan hos forskare och lärare som projektet genomförs utan också för att säkerställa att forskning och undervisning på våra institutioner håller hög kvalitet och inte påverkas negativt av en ogynnsam arbetsmiljö. Kunskapen är inte bara viktig för forskande och undervisande personals hälsa, utan även för samhället, om arbetsmiljön på universitet och högskolor är dålig så kommer forskning och undervisning bli lidande, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl.

Hösten 2024 publiceras resultaten i en kunskapssammanställning och därefter följer en period av aktiviteter för att sprida resultaten.