I regleringsbrevet för 2022 tilldelades myndigheten uppdraget att kartlägga och analysera kort- och långsiktiga konsekvenser av coronapandemin för arbetsmiljön i Sverige. För att genomföra regeringsuppdraget initierande myndigheten flera projekt, vart och ett med fokus på någon eller några yrkesgrupper som särskilt påverkades av Coronapandemin.
– Till skillnad från många länder var Sveriges grundskolor öppna under pandemin och undervisningen genomfördes i skolans lokaler med både lärare och elever på plats. För att förhindra smittspridning och samtidigt driva verksamheten genomfördes förändringar i skolors arbetssätt. Med bakgrund av detta valde vi att genomföra en enkät- och intervjustudie med grundskollärare där lärare har fått blicka tillbaka på hur deras arbetsmiljö förändrades under pandemin, säger Robert Ljung, processledande analytiker vid Myndigheten för arbetsmiljökunskap..
Denna studie är nu publicerad i rapporten Arbetsmiljön för grundskollärare under coronapandemin. Resultat visar att skolans organisation och sätt att arbeta med arbetsmiljö har ett samband med hur kraftig pandemins negativa påverkan varit. Försämringen i arbetsmiljö var relativt sett mindre på skolor där skolledningen arbetade systematiskt med att förbättra arbetsmiljön för personalen under pandemin, säger Robert Ljung, processledande analytiker vid Myndigheten för arbetsmiljökunskap.
Förändrade arbetssätt ledde till försämrad arbetsmiljö
I rapporten beskrivs att grundskollärarna fick i uppgift att hålla i gång undervisningen i skolan samtidigt som förutsättningarna för deras arbete förändrades dramatiskt. Exempelvis innebar kraven på att personal och elever skulle vara hemma vid symtom stor frånvaro av såväl elever som personal. De förändrade förutsättningarna för arbetet under pandemin medförde också att lärare behövde arbeta på delvis nya sätt. Bland annat blev distans- och hybridundervisning en utbredd praktik, i synnerhet på högstadiet. För att kunna hålla skolan öppen behövde exempelvis ett smittskyddsarbete etableras.
De förändrade förutsättningarna för arbetet ledde till att många grundskollärares arbetsmiljö försämrades. Försämringen syns i såväl den organisatoriska och psykosociala som fysiska ar-betsmiljön. Grundskollärare upplever att de som regel fick en ökad arbetsbelastning på grund av fler och nya arbetsuppgifter. De fick bland annat i ökad omfattning täcka upp för frånvarande kollegor och se till att frånvarande elever kunde studera hemifrån.
Riskerna för ohälsa ökade i form av smittorisk, utmattning och nedstämdhet
Ökad arbetsbelastning och oro kring det osäkra läget och för att bli sjuk skapade även risker för stress och utmattning. Somliga lärare i studien vittnar även om att den försämrade arbetsmiljön medförde exempelvis huvudvärk, magont och sömnsvårigheter. Trots att grundskolan hölls öppen ökade även den sociala isoleringen för många lärare, vilket enligt lärarna ledde till risk för minskad motivation och nedstämdhet.
Man levde alltid i tron av att man skulle bli sjuk. Det var mycket sådana här närmast uppgivna tankar kring pandemin att man blir väl sjuk och dör men det är ingen som bryr sig i alla fall. Det är först när man dör som myndigheterna kommer att bry sig. Det var en väldigt uppgiven stämning rent allmänt bland lärare.
Lärare i årskurs 7–9 på kommunal skola (s.47)
Friskfaktorer: minskad stress och mindre risk att bli smittad
Under delar av pandemin infördes för vissa lärare en ökad flexibilitet att själv kunna bestämma var och när arbetet ska utföras. Denna flexibilitet medförde en minskad stress och ökade möjligheter att få balans i yrkes- och privatlivet. Lärarna beskriver också att ett bättre arbete med smittskydd som minskat risken för olika infektioner har införts i skolan.
På skolor med systematiskt arbetsmiljöarbete var pandemins negativa påverkan mindre
Studien indikerar att skolans organisation och sätt att arbeta med arbetsmiljö har ett samband med hur kraftig pandemins negativa påverkan på arbetsmiljön varit. Försämringen i arbetsmiljö var relativt sett mindre på skolor där skolledningen arbetade systematiskt med att förbättra arbetsmiljön för personalen under pandemin.
Pandemins konsekvenser varierade i olika grupper av lärare
Ingen av de grupper av lärare som kan jämföras i studien rapporterar en förbättrad arbetsmiljö under pandemin. Men studien indikerar att lärares tjänstgöringsomfattning, vilken årskurs de undervisar samt lärares kön och ålder har ett samband med i vilken utsträckning som pandemin fick negativa konsekvenser för arbetsmiljön. Arbetsmiljön försämrades exempelvis mer för kvinnliga grundskollärare än för manliga och yngre lärare drabbades något mer än äldre lärare. Men arbetsmiljön försämrades i lägre grad för lärare i årskurs 7–9.
Läs rapporten Arbetsmiljön för grundskollärare under coronapandemin
Om projektet
Denna rapport har tagits fram inom projektet ”Arbetsmiljön för grundskolan under coronapandemin som är ett av fem delprojekt inom regeringsuppdraget Coronapandemins påverkan på arbetsmiljön. Ansvarig processledande analytiker för projektet är Robert Ljung och författare till rapporten är Anders Fredriksson.
Läs mer om projektet Arbetsmiljön för grundskolan under coronapandemin
Läs mer om regeringsuppdraget Coronapandemins påverkan på arbetsmiljön