Kunskapssammanställningen bygger på europeisk forskning med ungefär hälften av studierna från Norden. Forskningen visar att en mängd förutsättningar spelar roll för hur arbetsmiljöarbetet går till i organisationer. Detta inkluderar alltifrån lagstiftning och EU-direktiv, till ledning och styrning, samt medarbetares arbetsvillkor och kunskap. Forskningen pekar också på att organisationens storlek har betydelse, särskilt små företag lyfts fram som en grupp med större utmaningar.
För att mer övergripande beskriva vad forskningen säger om förutsättningarna som finns för arbetsmiljöarbetet, och för att följa lagstiftningen, utvecklades fyra genomgående teman:
- Från lagtext till praktik, som berör hur regler efterlevs och tolkas, samt tillsyn av regelföljsamhet.
- Kontextens betydelse, som berör hur förutsättningarna skiljer sig åt mellan länder och branscher, och hur externa samhällsfaktorer spelar in.
- Strukturens betydelse, som berör organisatoriska förutsättningar och arbetsvillkor.
- Sociala relationers betydelse, som berör det sociala samspelet på arbetsplatsen.
En slutsats som dras är att arbetsmiljölagstiftning verkligen har betydelse för hur organisationers arbetsmiljöarbete ser ut, och att förutsättningarna för detta arbete finns på olika nivåer, alltifrån lagstiftning till medarbetarnas arbetsvillkor.
Det framgår också att lagar och regler står för ett ”externt tryck” för att arbeta med arbetsmiljön, medan interna system som exempelvis ledning och styrning kan utgöra ett ”internt tryck”. Thomas Nessen, processledare vid Myndigheten för arbetsmiljökunskap belyser just vikten av att både denna typ av externt och internt tryck är betydelsefullt för hur organisationer kan jobba med arbetsmiljöfrågor.
Vi ser i forskningen att det finns många olika förutsättningar som påverkar hur organisationerna arbetar med arbetsmiljöfrågor. Till exempel tydliga och relevanta regler som skapar ett externt tryck på organisationerna, samt kunskap och kompetens hos chefer som skapar ett internt tryck.
Kunskapssammanställningen visar också att det finns behov av framtida forskning. Exempelvis med jämställdhets- och genusperspektiv. Med tanke på att förutsättningarna skiljer sig åt mellan länder, inom länder, mellan branscher och inom branscher, är det relevant att göra sammanställningar där man jämför kontexter.