Kan arbetsmiljön förbättras med artificiell intelligens och robotisering?

Projektgruppen som genomför arbetet består av professor Åsa Cajander, professor emeritus Bengt Sandblad, postdoktor och forskare Magdalena Stadin från Uppsala universitet samt professor Elena Raviola från Göteborgs universitet. Från myndigheten är Monica Kaltenbrunner processledande analytiker för arbetet. Den 1 september 2020 startade projektet och när en tredjedel av projekttiden är avverkad har gruppen genomfört ett flertal av de moment som ingår i arbetet med en kunskapssammanställning.

Inom tio år är robotar och artificiell intelligens våra kollegor

Enligt professor Åsa Cajander är och kommer artificiell intelligens (AI) och robotisering att bli ett naturligt inslag i vårt arbetsliv. I arbetet med kunskapssammanställningen fokuserar därför projektgruppen på att kartlägga vilken forskning som finns och de kommer även påvisa eventuella kunskapsluckor.

– Vi vill ta redan på vilken forskning som gjorts kring AI och robotisering, och om det har påverkat arbetsmiljön. Dagens IT, både system och utveckling, bygger mycket på att införa själva systemet; trots människan. Vi behöver tänka på ett helt annat sätt eftersom vi kommer att se robotar och AI på våra arbetsplatser, vilket vi delvis redan har nu och kommer definitivt att ha inom ett 10-årsperspektiv. Därför är det superviktigt att förstå vilka effekter AI och robotisering kan få på vår arbetsmiljö, säger professor Åsa Cajander.

Som stöd har expertgruppen hjälp av bibliotekarier som gör sökningar i databaser efter vetenskapliga texter och forskningsrapporter. Den 21 december fick gruppen slutsökningarna och nu pågår analyser av resultaten. För att få en bredare och tydligare bild av kunskapsläget har expertgruppen även kartlagt aktörer, forskningsprogram och projekt inom området i Sverige.

Utmaningar i att hitta relevant forskning

Mycket av den befintliga forskningen handlar om utveckling och införande av ny teknik för AI, automatisering och robotisering eller föreslår nya sätt att lösa befintliga utmaningar med AI. Mindre del av forskningen handlar om effekten på arbetsmiljön.

– Sökningarna ger preliminärt ganska många träffar, men de artiklar som verkligen studerar arbetsmiljöeffekter är inte så många. Många av de publicerade artiklarna är snarast att betrakta som diskussioner, spekulationer, visioner eller farhågor inför den framtida utvecklingen. Andra artiklar beskriver de tekniska tillämpningarna av AI och robotisering men inte effekterna på arbetet. Man kan säga att den typen av forskning indirekt kan ge underlag för slutsatser om arbetsmiljön, men hittas inte alltid i de systematiska sökningarna. Vi kommer att inkludera sådana kunskaper manuellt så gott det går, säger professor emeritus Bengt Sandblad.

Slutresultat i december 2021

Den slutliga rapporten kommer att bestå av två delar, först en traditionell analys av publicerad forskning, därefter en genomgång av andra former av forskning, utveckling, kartläggningar, analyser och studier inom Sverige. Det senare delen för att kunna beskriva kunskapsläget och pågående aktiviteter med relevans för svenskt arbetsliv.

– I resultatet vill vi ge kunskap inte bara om problem och möjligheter ur ett teoretiskt perspektiv utan även kunna beskriva och ge kunskaper om hur man kan gå tillväga för att förebygga och minimera arbetsmiljöproblem med den framtida tekniska utvecklingen inom AI och robotisering. Det vill säga ge ökad kunskap för proaktivt arbete för framgångsrik implementering av AI och robotik i arbetslivet från ett arbetsmiljöperspektiv. Vi kommer även att beskriva kunskapsluckorna, för att ansvariga organisationer ska kunna fatta beslut om framtida forskning och utlysningar, avslutar Bengt.