I en kunskapssammanställning har vi sammanställt resultat från internationell forskning om den seniora arbetskraftens psykosociala arbetsmiljö. Begreppet psykosocial arbetsmiljö är i kunskapssammanställningen uppdelat i mental arbetsmiljö och arbetssocial miljö.
Läs kunskapssammanställning
Ålder och åldrande är det som specificerar senior arbetskraft, därför bör alltid ålder finnas med vid reflektion och framtagande av åtgärdsförslag vid organisationer och företag. Men ålder bör inte enbart reflekteras utifrån kronologisk ålder, utan även utifrån åldersdefinitionerna: biologisk ålder, social ålder, och kognitiv ålder, säger Kerstin Nilsson.
Kunskapssammanställningen utgår från följande frågeställningar:
- Vilka huvudsakliga risker i den mentala och arbetssociala miljön har identifierats i forskning som fokuserar på senior arbetskraft?
- Hur påverkar digitalisering på arbetsplatsen och arbetslivet den psykosociala arbetsmiljön för senior arbetskraft?
- Hur påverkar distans- och hemarbete den psykosociala arbetsmiljön för senior arbetskraft?
Faktorer som gynnar den mentala och den arbetssociala arbetsmiljön för senior arbetskraft
Det finns ett antal faktorer som bidrar till hälsofrämjande arbetsplatser för senior arbetskraft. Det kan exempelvis vara att den seniora arbetskraften inte betraktas som ”has-beens” i organisationen eller företaget, åtgärder som rotation, variation och förändring i arbetsuppgifterna och återhämtning mellan och under arbetspassen, pauser i arbetet och en fungerande arbetstakt.
Den seniora arbetskraften ökar i hela världen och människor lever i genomsnitt längre som pensionärer än bara för en generation sedan. En åldrande befolkning ökar trycket på försörjningsbördan. Därför senarelägger flera länder ålderspensionen. Detta betyder att de seniorer som orkar, vill och kan bör beredas fortsatt plats i arbetslivet och inte uppfattas som ”has beens”. Vår kunskapssammanställning visar att kan det behövas anpassningar för att det ska fungera, säger Mikael Nilsson.
Risker i den mentala och arbetssociala miljön för senior arbetskraft
Problem i den mentala arbetsmiljön medverkar till att medarbetare inte kan och inte vill arbeta kvar till en högre ålder. Höga krav och låg kontroll orsakar stressreaktioner oavsett ålder.
Att ha en balans mellan krav och resurser är viktigt för motivation och välbefinnande i arbetet. Vad som upplevs som krav respektive resurser är dock olika för olika individer. Här är det viktigt att göra analysen i relation till samtliga medarbetarare och att fundera över organiseringen av arbetet. Det som är en resurs för en person behöver inte vara det för en annan, säger Sandra Jönsson.
Påfrestningar och upplevelser i den fysiska arbetsmiljön har även stor betydelsen för den psykosociala miljön. Påfrestande arbetsrörelser, tunga lyft samt upprepade rörelser tillsammans med stress och mental press orsakar besvär. Stress medför ofta att individer spänner muskler i exempelvis nacke och axlar vilket på sikt kan leda till fysiska åkommor och skador på grund av en mentalt påfrestande arbetsmiljö.
Det som skiljer en senior medarbetare från en yngre medarbetare är deras ålder, och en senior medarbetare kan därför ha varit utsatt för risk under en längre tid, vilket kan medföra ökad risk för både fysisk och mental ohälsa. Samtidigt kan den ökande erfarenheten med ökande ålder, det vi ofta kallar vishet, medverka till att en senior medarbetare kan arbeta smartare och blir en ”healthy worker” som arbetar vidare långt upp i åren, säger Emma Nilsson.
En fysiskt och mentalt krävande arbetsmiljö kan dock även medverka till att den seniora medarbetaren blir utsliten och inte längre klarar av att prestera på samma nivå, vilket i sin tur kan öka stress och mental belastning.
Det finns behov av stöd och en rimlig arbetstakt vid införande av digital teknik
Även om specifika sökningar angående digitalisering och senior arbetskraft i ett svenskt sammanhang inte gav några resultat så innehöll flera av artiklarna resultat som relaterade till seniora medarbetares teknikanvändning. Resultaten pekar på behov av reflektion om det kognitiva åldrandet, det vill säga stöd, kunskap och en rimlig arbetstakt vid införandet och användandet av ny teknik.
Hur påverkar distans- och hemarbete den psykosociala arbetsmiljön för senior arbetskraft?
Det fanns ingen studie som specifikt analyserat den psykosociala arbetsmiljön vid distans- och hemarbete för senior arbetskraft. Men trots detta är hemarbete traditionellt sett inte ovanligt eller nytt i sig. I kunskapssammanställningen finns en studie som bland annat inkluderade lantbrukare och andra egenföretagare vilka drev sitt arbete från hemmet, och upplevde en ökad frihet när de kunde gå ner i arbetstid och takt som deltidspensionärer. Därmed fick dessa lantbrukare och andra egenföretagare ökade möjligheter till återhämtning, samtidigt som de fritt kunde styra över sitt fortsatta arbete till de arbetsuppgifter de trivdes bäst med och arbeta så mycket de kunde och ville.
Det behövs mer forskning
Det finns behov av ny och vidare forskning inom området och det finns några relevanta ämnen att undersöka vidare. Nedan beskrivs några av dessa ämnen.
Ålder och åldrande i arbetslivet
För att öka kunskapen om den seniora arbetskraftens arbetssituation bör det ingå att studera ålder, på samma sätt som skillnader mellan kvinnor och män oftast analyseras i forskning.
Ålderism, åldersdiskriminering, kränkande särbehandling, mobbning
Undersökningar av chefers attityder till sin seniora arbetskraft visar på att ålderism och åldersdiskriminering fortsatt förekommer i det svenska arbetslivet.
Forskning inom specifika sektorer
Flera av studierna i kunskapssammanställning undersökte ett tvärsnitt av yrken och sektorer i den svenska arbetskraften. För att ta fram mer specifika åtgärdsförslag krävs fler undersökningar som fokuserar på enskilda sektorer, yrken, män, kvinnor, samt samverkan mellan dessa faktorer.
Om kunskapssammanställningen
Kunskapssammanställningen är framtagen av professor Kerstin Nilsson, avdelningen för Arbets- och Miljömedicin, Lunds universitet och avdelningen för Folkhälsovetenskap Högskolan Kristianstad, docent Sandra Jönsson, Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA), Urbana studier, Malmö universitet samt projektassistent Emma Nilsson, avdelningen för Arbets- och Miljömedicin, Lunds universitet.
Professor Andreas Motel-Klingebiel vid Linköpings universitet samt docent Kristina Lunner-Kolstrup vid Sveriges lantbruksuniversitet har på myndighetens uppdrag kvalitetsgranskat kunskapssammanställningen. Personal på biblioteket vid Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet har bidragit med litteratur- och informationssökningar.
Författarna till kunskapssammanställningen har själva valt sina teoretiska och metodologiska utgångspunkter och är ansvariga för resultaten och slutsatserna som presenteras i kunskapssammanställningen.
Vid myndigheten för arbetsmiljökunskap har inledningsvis fil. Dr. Pinar Aslay Akan och därefter docent Mikael Nilsson varit ansvariga processledare.