Den tillsatta arbetsgruppen avser ta reda på om risk- och friskfaktorerna ser olika ut beroende på ålder, kön, klass, migrationsbakgrund och sexuell läggning. Vi är också intresserade av vilka åtgärder som har visat sig vara effektiva för att stärka den fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön för poliser i yttre tjänst.
Det är ett spännande arbete som ger oss en bild av hur komplext och krävande polisarbete i yttre tjänst är och hur stor betydelse arbetsmiljön har för att kunna hantera arbetet.
Arbetsgruppen, bestående av Johanna Sundqvist, universitetslektor och biträdande föreståndare med verksamhetsansvar för forskningsutveckling vid enheten för polisutbildning, Mehdi Ghazinour, forskare med inriktning på polisens personlighet, stress och arbetsmiljö vid enheten för polisutbildning och Malin Eriksson, socionom, professor i socialt arbete och docent i folkhälsovetenskap, har gått igenom 8 500 artiklar inom området och landade i 86 artiklar att basera sammanställningen på.
– Vi har blivit lite förvånade över att vi hittat så få studier gjorda om den fysiska arbetsmiljön för poliser i yttre tjänst, säger Johanna Sundqvist.
I juni 2023 håller gruppen som bäst på att sammanställa resultatet av artiklarna för den fysiska/operationella, den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.
– Polisens arbete i yttre tjänst gör sektorn unik ur ett arbetsmiljöperspektiv, det är ett viktigt arbete och jag ser fram emot att ta del av studiens resultat, säger Helene Johansson, processledande analytiker, Myndigheten för arbetsmiljökunskap.
Studiens resultat redovisas i december 2023.
Läs mer:
Risk- och friskfaktorer i arbetsmiljön för poliser i yttre tjänst
Vi gör en forskningsöversikt om polisens arbetsmiljö