I uppdraget ingår också att sprida kunskapen, så att den kan fungera som stöd för arbetsgivare samt skyddsombud och andra förtroendevalda på arbetsplatser. Sofia Björk, doktor i sociologi vid Göteborgs universitet och Andrea Eriksson, docent i ergonomi vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) är anlitade för att genomföra uppdraget.
– Vi hoppas kunna ringa in vilka frågor arbetsgivare och andra nyckelaktörer behöver jobba med för att skapa en bättre organisatorisk och social arbetsmiljö för hbtq-personer. Till exempel hoppas vi att resultaten kommer kunna inspirera chefer till att vara mer inkluderande i sitt dagliga ledarskap, säger Sofia Björk, huvudansvarig expert för arbetet med kunskapssammanställningen.
Behov av mer forskning inom området
Arbetet med att inkludera eller exkludera artiklar som ska vara med i studien är i slutfasen. Samtidigt har arbete påbörjats med att göra fördjupade analyser av de hittills inkluderande artiklarna. I slutresultatet kommer cirka 300 artiklar att vara inkluderande och hittills har expertgruppen hunnit göra övergripande analyser av cirka 200 artiklar. I de pågående mer fördjupade analyserna kommer arbetet fokusera på att söka gemensamma beröringspunkter och skillnader i hur arbetsmiljösituationen ser ut för homo-, bi-, och transpersoner.
– Vi har hittat ganska lite svensk forskning i våra sökningar vilket tyder på ett behov av mer svensk forskning på området. Sammantaget kan vi också se att en stor andel av artiklarna vi analyserat har studerat individens beslut ”att komma ut på arbetsplatsen” och vilka olika samband det har med den sociala arbetsmiljön på arbetsplatsen, fortsätter Sofia Björk.
Sämre arbetsförutsättningar för hbtq-personer
Det finns idag relativt lite forskning om hur om hur en god organisatorisk arbetsmiljö kan skapas för hbtq-personer och en liten andel artiklar belyser utveckling av inkluderande arbetsplatser utifrån organisatoriska perspektiv.
– Resultaten hittills, utifrån det vi kan se i den internationella forskningen, visar på att hbtq-personer har sämre arbetsförutsättningar inklusive en sämre organisatorisk och social arbetsmiljö jämfört med övriga anställda. De få svenska studier som finns tyder på att dessa resultat också är aktuella i svenska arbetslivet, säger Andrea Eriksson.
Viktigt med en referensgrupp för inspel och synpunkter
Till projektet är en referensgrupp kopplad för att kunna bistå projektgruppen med inspel och synpunkter på arbetet. I referensgruppen ingår representanter från Folkhälsomyndigheten, Diskrimineringsombudsmannen, Jämställdhetsmyndigheten, Arbetsmiljöverket och RFSL. Processledare Pina Aslan Akay är tjänstledig och i hennes frånvaro är Mikael Nilsson vikarierande processledade analytiker.
– Det är viktigt och värdefullt för oss att få möjlighet att ta del av den kunskap och de olika perspektiv som referensgruppen representerar. Utifrån sina expertområden bidrar representanterna med viktiga synpunkter som gör att den kommande rapporten blir både relevant och användbar, säger Mikael Nilsson processledande analytiker.
Om projektet
23 juni delredovisades projektet och slutredovisning till Arbetsmarknadsdepartementet sker den 30 juni 2022. Resultatet kommer att presenteras i en kunskapssammanställning.
Sofia Björk har en filosofie doktorsexamen i sociologi från Göteborgs universitet och är huvudansvarig expert för kunskapssammanställningen. Sofias forskningsområden är feministisk sociologi samt välfärd och levnadsförhållanden. Andrea Eriksson är docent, forskare och universitetslektor på avdelningen för ergonomi vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) forskar om utveckling av hållbart och hälsofrämjande ledarskap.
Exempel på faktorer som påverkar hbtq-personers arbetsmiljö:
- Diskriminering , kränkningar och trakasserier
- Sociala klimatet på arbetsplatsen, till exempel känsla av gemenskap på arbetsplatsen
- Stöd och respekt från kollegor och chefer
- Chefers förhållningssätt, exempelvis ledarskap på olika nivåer som arbetar för ett inkluderande klimat
- Kompetens vid arbetsplatsen kring hbtq-frågor
Några nyckelbegrepp
Heteronormativt – heterosexualitet förutsätts och premieras.
Mikroagressioner – vardagliga, mer eller mindre subtila negativa händelser. Det kan vara blickar, frågor och kommentarer som speglar oförståelse eller fördomar.
Minoritetsstress – en adderad stress för minoritetsgrupper som beror på att vara tvungen att hantera fördomar och diskriminering. Även vardagliga, mer eller mindre subtila negativa händelser kan bidra till minoritetsstress.
Transperson – att med sin könsidentitet och/eller sitt könsuttryck avvika från normen och samtidigt identifiera sig med begreppet trans. Gemensamt för transpersoner är att ens könsidentitet och/eller könsuttryck inte stämmer överens med det juridiska kön som tilldelades vid födseln.
Vad är en kunskapssammanställning?
I en kunskapssammanställning går forskare igenom ett antal forskningsbaserade artiklar inom ett givet ämnesområde. Artiklarna bedöms sedan utifrån relevans och kvalitet för ämnet för att sedan ingå i det slutgiltiga material som utgör grunden för kunskapssammanställningen.