Riktlinjer vid alkoholproblem på arbetsplatsen

Riktlinjerna riktar sig till företagshälsan eller annan aktör som erbjuder liknande tjänster och omfattar vägledning, metoder och arbetssätt för att tidigt förebygga, identifiera och åtgärda alkoholproblem bland medarbetare.

Notering

Dessa riktlinjer är framtagna 2015, med vissa mindre justeringar 2019. Riktlinjerna är inte uppdaterad med avseende på AFS 2020:5 Arbetsanpassning som trädde i kraft den 1 juni 2021 utan hänvisar till föregångaren (AFS 1994:1 Arbetsanpassning och rehabilitering).

I den nya föreskriften (AFS 2020:5) nämns inte alkohol- och drogmissbruk som ett specifikt problem utan beskrivs som ett hälsoproblem bland många andra. Detta innebär inte någon väsentlig skillnad i praktiken. Liksom för alla typer av hälsoproblem ska, i samband med behandling av substansproblem och relaterade medicinska problem, arbetsanpassning ske.

Vad gäller ansvarsfrågan är det inte heller någon skillnad i de tidigare respektive nya föreskrifterna som har praktisk betydelse. Arbetsanpassning är en viktig del av rehabiliteringen och föreskrifterna konkretiserar arbetsgivarens skyldigheter vid tillvägagångssättet av arbetsanpassning. Övriga regler om rehabilitering finns i Socialförsäkringsbalkens 30 kapitel.

En uppdaterad version av riktlinjerna, där bland annat aktuella regler beaktas, kommer att publiceras på vår webbplats under 2022.

Om riktlinjerna

Syftet med riktlinjerna är att ge företagshälsan ett forskningsbaserat och kvalitetssäkrat underlag för att tidigt förebygga, identifiera och åtgärda alkoholproblem bland medarbetare. Riktlinjerna är uppdelade i två delar, den ena delen handlar om hur alkoholproblem kan förebyggas på en organisatorisk nivå medan den andra delen fokuserar på förebyggande arbete och åtgärder för den enskilde medarbetaren.

Arbetet med att ta fram riktlinjerna görs i ett nära samarbete mellan yrkesverksamma i olika professioner inom företagshälsan samt verksamhetsnära forskare.

Riktlinjerna i korthetclose

I riktlinjerna hittar du djupgående vägledning om:

  • Framtagande av och innehåll i alkoholpolicy
  • Testning
  • Arbetsrätt och rehabilitering
  • Trepartssamtal
  • Screening med rådgivning för att identifiera om riskabla alkoholvanor förekommer
  • Psykosocial behandling
  • Läkemedelsbehandling
  • Beskrivning av best practise för att åtgärda alkoholproblem hos individen

Tillhörande verktygclose

Till riktlinjen finns också ett arbetshälsoekonomiskt verktyg som hjälper arbetsgivare att ekonomiskt utvärdera organisationens kostnader kopplade till medarbetares ohälsosamma levnadsvanor, vilka ekonomiska konsekvenser det får för den enskilda medarbetare samt vilka hälsofrämjande insatser rörande levnadsvanor som är de mest kostnadseffektiva.

Läs mer om och ladda ner arbetshälsoekonomiska verktyg här.

Argument att använda i dialog med arbetsgivareclose

Kartläggningar av svenska folkets alkoholvanor visar att en knapp femtedel av männen och något mer än en tiondel av kvinnorna har en riskkonsumtion av alkohol.  Cirka 8 procent av männen och 4 procent av männen i åldern 17-84 år har ett missbruk eller är beroende av alkohol. Merparten av de som har någon form av alkoholproblem finns på landets arbetsplatser.

Forskning visar att en hög alkoholkonsumtion ökar risken för både sjukfrånvaro och sjuknärvaro men även för olyckor och arbetsrelaterade skador och andra negativa konsekvenser för individen, anhöriga och kollegor. För en verksamhet innebär det också en minskad produktivitet och förlorad arbetsförtjänst. Korttidsfrånvaron kan vara så hög som 30-40% högre bland anställda med alkoholproblem.

Företagshälsan har goda förutsättningar att identifiera  alkoholproblem på ett tidigt stadium

Flera vetenskapliga studier framhåller att arbetsplatsen är en central arena för att förebygga alkoholrelaterade problem, inte minst när det handlar om personer som har en hög och intensiv konsumtion. En tydlig erfarenhet från många arbetsplatser är att alkoholproblem ofta identifieras alltför sent, när alkoholproblemen blivit befästa. Tidig identifiering är därför viktig, något som företagshälsan har goda förutsättningar att hjälpa företag och organisationer med genom en metod för screening och kort rådgivning i samband med hälsoundersökningar där andra livsstilsfrågor tas upp.  Metoden har i flera översiktsstudier visat sig vara effektiv både för att identifiera begynnande alkoholproblem och för att minska en förhöjd alkoholkonsumtion. Metoden har också visast sig vara kostnadseffektiv. Mer om hur screening och rådgivning kan involveras i hälsoundersökningar beskriva i Riktlinjer för hälsoundersökningar via arbetsplatsen.

Beteckning

Riktlinje 3