Bakgrund
Myndigheten för Arbetsmiljökunskap har ett regeringsuppdrag om att inhämta och sammanställa kunskap om samband mellan vissa gruppers utsatthet och arbetsrelaterad stress. Uppdraget ska ha särskilt fokus på kunskap om arbetsmiljö och vilken betydelse utsatthet till följd av etnisk tillhörighet, hudfärg och religion eller annan trosuppfattning kan ha för individens hälsa. En god arbetsmiljö främjar arbetstagares hälsa och utvecklig som i sin tur bidrar till att fler kan arbeta och ger därmed effekt på individnivå, organisationsnivå och samhällsnivå.
Regeringsuppdraget skulle ha redovisats den 1 mars 2024 men har förlängts och ska nu rapporteras till regeringen den 28 februari 2025. I det förlängda uppdraget ingår att skapa förutsättningar för att framtagen kunskap också kommer till användning. Den här rapporten utgör ett delresultat av regeringsuppdraget och bidrar med kunskap till det fortsatta arbetet.
Sammanfattning
Den här rapporten utgör en del av arbetet med ett pågående regeringsuppdrag där Myndigheten för arbetsmiljökunskap sammanställer kunskap om samband mellan vissa gruppers utsatthet och arbetsrelaterad stress (ref. dnr A2022/00992). Uppdraget fokuserar på kunskap om arbetsmiljö och vilken betydelse utsatthet till följd av etnisk tillhörighet, hudfärg och religion eller annan trosuppfattning kan ha för individens hälsa.
I arbetet med att genomföra regeringsuppdraget har myndigheten formulerat fem övergripande frågeställningar:
- Vad säger relevant litteratur i Sverige och internationellt om utsatthet till följd av etnisk tillhörighet, hudfärg och religion eller annan trosuppfattning och hur ser sambandet mellan denna utsatthet och arbetsrelaterad stress ut?
- Vilka förebyggande insatser för att minska sådan särskild utsatthet i arbetslivet är kända och beprövade?
- Vilka kunskaper och erfarenheter finns hos relevanta myndigheter, arbetsmarknadens parter och civilsamhällesorganisationer om utsatthet och arbetsrelaterad stress?
- Vilka kunskapsluckor finns inom området?
- Hur kan det systematiska arbetsmiljöarbetet inkludera och uppmärksamma risken för utsatthet och arbetsrelaterad stress till följd av etnisk tillhörighet, hudfärg och religion eller annan trosuppfattning och hur kan arbetsgivare, skyddsombud och andra förtroendevalda på arbetsplatser arbeta med förebyggande åtgärder för att minimera sådana risker?
En rapport i fyra delar
Rapporten består fyra delar, där varje del bidrar med underlag som är relevant för rapportens övergripande syfte och frågeställningar.
- Del 1 består av en litteraturöversikt över svensk och internationell forskning, samt rapporter och underlag från andra myndigheter. Syftet med litteraturöversikten är att sammanfatta det aktuella kunskapsläget.
- Del 2 presenterar resultaten från en enkätundersökning som genomförts för att tillföra ny kunskap samt för att komplettera och utvidga det som framkommit i litteraturöversikten (redovisat i del 1).
- Del 3 redovisar resultaten från genomförda intervjuer i syfte att inhämta kunskap och erfarenheter från civilsamhällesorganisationer, arbetsmarknadens parter samt representanter för organisationer och företag som arbetar konsultativt med diskriminering och likabehandling.
- Del 4 är en övergripande diskussion om resultaten från de olika delarna i relation till frågeställningarna. Diskussionen och resultaten bidrar med underlag till att formulera rekommendationer med huvudsakligt fokus på det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Del 1. Litteraturöversikt
Majoriteten av den litteratur som inkluderas i litteraturöversikten handlar om utsatthet i relation till etnisk tillhörighet, men det finns även flera studier som berör utsatthet baserat på religion eller annan trosuppfattning. Utsattheten bör förstås som den sammanlagda effekten av flera komplext påverkande faktorer. Resultaten från litteraturöversikten sammanfattas och redovisas i följande teman:
- Särskild utsatthet på grund av strukturella omständigheter. Litteraturen visar att vissa grupper, baserat på etnisk tillhörighet, är överrepresenterade inom arbetsmarknadssektorer och i anställningsformer som medför ökad risk för stress och ohälsa.
- Särskild utsatthet på grund av fysiska och psykosociala arbetsmiljöförhållanden. Litteraturen visar att vissa grupper, utifrån etnisk tillhörighet och religion, är särskilt utsatta för diskriminering, negativ särbehandling, arbetsplatsmobbning och trakasserier samt ett antal andra psykosociala och fysiska arbetsmiljörisker.
- Sämre tillgång till stöd och skyddsfaktorer. Litteraturen visar att utsatta grupper tenderar att ha sämre tillgång till stöd från ledning, arbetskamrater och fackliga ombud, vilket ytterligare ökar risken för stress och ohälsa.
- Specifika former av stress som orsakas av diskriminering och rasism. Litteraturen lyfter fram en rad specifika former av stress som särskild utsatthet i arbetslivet, baserat på etnisk tillhörighet och religion, riskerar att medföra. De specifika form av stress som tas upp är minoritetsstress, assimileringsstress och internaliserad eller approprierad rasism.
- Omständigheter, strategier och åtgärder för att minska särskild utsatthet. Resultaten från litteraturöversikten beskriver vikten av att bedriva ett systematiskt arbete som inkluderar kartläggande och kunskapshöjande insatser och att ledningen aktivt engagerar sig i detta arbete. Vidare påvisar resultaten betydelsen av en aktiv arbetsmarknadspolitik generella insatser för ett tryggare och mer jämlikt arbetsliv.
Del 2. Särskild utsatthet för arbetsrelaterad stress och ohälsa i det svenska arbetslivet – en enkätstudie
Forskning om utsatthet för arbetsrelaterad stress och ohälsa, särskilt inom det svenska arbetslivet, är begränsad och enkätundersökningen kompletterar med kunskap i en svensk kontext. Studien bidrar speciellt med kunskap om särskild utsatthet för arbetsrelaterad stress och ohälsa utifrån de två centrala kategorierna etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning.
Särskild utsatthet baserat på etnisk tillhörighet
Resultaten från enkätstudien pekar på att personer med bakgrund i Afrika och Mellanöstern är särskilt utsatta för arbetsrelaterad stress och ohälsa. Personer med denna bakgrund upplever i högre grad mobbing och negativ särbehandling på arbetsplatsen samt har även en upplevelse av högre krav i arbetet. Gruppen upplever även lägre nivåer av stöd, både från ledning, arbetskamrater och fackföreningar.
Personer i grupper som upplever högre utsatthet rapporterar också ökade nivåer av stress, ångest, nedstämdhet, trötthet och ett ökat behov av återhämtning efter arbetsdagens slut.
Enkätundersökningen visar även att personer som upplever sig utsatta för negativ särbehandling på sina arbetsplatser ofta avstår från att agera när de blir utsatta eftersom de är rädda för negativa återverkningar, eller för att de inte vill vara till besvär eller orsaka obehag för andra. I många fall väljer de som upplever sig utsatta att avstå från att agera eftersom de inte tror att det leder till någon förändring.
Resultaten visar att det är avgörande att förstå frågor om etnisk tillhörighet i relation till hur de samverkar med andra maktrelationer, till exempel kön och socioekonomisk status. Exempelvis upplever personer med bakgrund i Afrika och Mellanöstern utan högskoleutbildning extra stor utsatthet för arbetsplatsmobbning, medan kvinnor med bakgrund i Afrika och Mellanöstern rapporterar högst upplevelse av arbetsrelaterade krav och lägst nivåer av stöd från ledning och arbetskamrater.
Särskild utsatthet baserat på religion eller annan trosuppfattning
Resultaten visar att det finns en särskild utsatthet i arbetslivet baserat på religion eller annan trosuppfattning för personer med annan religiös tillhörighet än kristendom. Enkätundersökningen visar till exempel att dessa personer rapporterar mer utsatthet för mobbing och negativ särbehandling samt mer utsatthet för religiös diskriminering på sina arbetsplatser, jämfört med personer som identifierar sig som kristna. Samma personer rapporterar också en lägre grad av kontroll i sitt arbete och över sin arbetssituation och har en mer negativ uppfattning av sina fackföreningars arbete mot diskriminering. I relation till stress och ohälsa pekar resultaten på att denna upplevelse av utsatthet samvarierar med mer minoritetsstress och ökad förekomst av symptom relaterade till ångest, nedstämdhet och oro.
Del 3. Kunskap och erfarenheter av särskild utsatthet för arbetsrelaterad stress – en intervjustudie
Resultaten från den kvalitativa intervjustudien förstärker bilden från övriga delstudier (litteraturöversikten, del 1 och enkätundersökningen, del 2) att det finns en särskild utsatthet för arbetsrelaterad stress och ohälsa hos personer med viss etnisk tillhörighet och religion. I intervjustudien medverkade representanter från civilsamhällesorganisationer, fackligt aktiva och ombud från olika fackförbund och sektorer, arbetsgivarrepresentanter samt personer som arbetar med att genomföra interventioner och insatser för att motverka arbetsrelaterad stress.
Upplevelser kopplade till denna utsatthet inkluderar överdrivna prestationskrav, känslan av att ständigt behöva bevisa sin kompetens och svårigheter att bli lyssnad på. Utsattheten visar sig också i interaktionsmönster på arbetsplatser och i organisationer, där vissa individer inte får samma respekt som andra, och där de kan utsättas för kränkande särbehandling och arbetsplatsmobbning.
Intervjustudien beskriver även medverkande organisationers erfarenheter av åtgärder för att minska eller förebygga särskild utsatthet för arbetsrelaterad stress och ohälsa. Resultaten lyfter bland annat vikten av mångfaldsinitiativ, utbildning om rasism samt etablerade rutiner för att hantera diskriminering på arbetsplatsen. Även samhällsklimat, företagskultur och struktur påverkar hur dessa problem hanteras på arbetsplatser.
Sammanfattningsvis efterfrågar de medverkande i studien aktiva mångfaldsstrategier och bättre stöd från organisationen, särskilt med engagemang från ledningen, för att minska den specifika utsattheten för arbetsrelaterad stress på grund av etnicitet, hudfärg och religion. Detta kan ske genom en kombination av utbildning, genomförande av policyer, stöd från fackförbund och HR-avdelningar, samt en förändring av arbetskultur och attityder på arbetsplatser. För att göra skillnad behöver strategier vara långsiktiga och att arbetet bedrivs systematiskt och kontinuerligt för att främja en inkluderande och hälsosam arbetsmiljö för alla.
Del 4. Slutsatser och rekommendationer
Den sammanvägda bild som framträder av resultaten från litteraturöversikten, enkätundersökningen och intervjustudien är att det finns en särskild utsatthet för arbetsrelaterad stress på grund av etnisk tillhörighet och religion i det svenska arbetslivet och att denna utsatthet också är kopplad till ökade risker för arbetsrelaterad ohälsa.
Den avslutande delen (del 4) sammanfattar de huvudsakliga slutsatserna från rapportens samtliga delar. En av slutsatserna är att det behövs systematiska insatser och åtgärder på en rad olika områden och nivåer för att etablera mer jämlika arbetsmiljöer. Utifrån resultaten beskrivs även rekommendationer för att förebygga arbetsrelaterad stress och ohälsa kopplade till etnisk tillhörighet, hudfärg och religion.
Rekommendationerna inkluderar förslag på insatser för att:
- arbeta aktivt med att skapa ett inkluderande arbetsplatsklimat med jämlika villkor för alla
- etablera ett tydligt och aktivt ledarskap kring arbete för inkludering och jämlikhet
- genomföra systematiska utbildningsinsatser
- tillhandahålla mentorsstöd, handledning och liknande stödjande åtgärder
- genomföra regelbundna mätningar, utvärderingar och enkäter kring de aktuella frågorna.
I den avslutande delen diskuteras även behovet av åtgärder på samhällsnivå för att öka effekterna av insatser på organisationsnivå och minska strukturella ojämlikheter för att uppnå rättvisa och jämlikhet.
Kunskapsluckor
Det finns ett stort behov av forskning och ökad kunskap om särskild utsatthet i arbetslivet och dess samband med stress och ohälsa. Den avslutande delen ger en översikt av identifierade forskningsbehov och kunskapsluckor som kan guida framtida forskning och policyutveckling. Litteraturöversikten visar att behovet av forskning om interventioner och förebyggande åtgärder i en svensk kontext är betydande, samt att det finnsett tydligt behov av studier som undersöker särskild utsatthet i arbetslivet och dess relationer till stress och ohälsa över tid.
Författare
- Martin Wolgast, Docent, Institutionen för psykologi, Lunds universitet
- Sima Nurali Wolgast, Fil Dr, Institutionen för psykologi, Lunds universitet
Beteckning
Rapport 2024:7