Om publikationen
Myndigheten har fört dialog med arbetsmarknadens parter, kommuner, regioner, professionsföreningar, företagshälsan och forskningsinstitutioner för att fördjupa kunskapen om arbetsmiljön inom hälso- och sjukvården. De intervjuade är företrädare för organisationer med inblick i arbetsmiljön för dessa grupper.
Studiens huvudsakliga frågor är:
1. Vilka är de viktigaste risk- och friskfaktorerna för fysisk, social och organisatorisk arbetsmiljö och hur hänger de samman?
2. Vilka åtgärder skulle skapa störst värde för att stärka arbetsmiljön?
3. Vilken ytterligare kunskap behövs för att kunna bedriva ett effektivt arbete för att stärka arbetsmiljön?
Resultat
Studien visar att både risk- och friskfaktorer i de olika områdena hänger samman och påverkar varandra. Konsekvenser av bristande organisatorisk arbetsmiljö kan exempelvis leda till fysiska risker. Resultaten från studien pekar på möjliga insatser för att stärka arbetsmiljön. En central åtgärd är att etablera ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete. Detta ställer i sin tur krav på långsiktighet, ledarskap och kompetens i olika delar av berörda organisationer. Behovet av kunskap är inte entydigt. Vissa av de intervjuade menar att kunskapen finns och att problemet är att den inte används. En del beskriver ett behov av mer specifik kunskap om frisk- och riskfaktorer inom hälso- och sjukvården. Andra pekar på kunskap om effekter av olika riskfaktorer som exempelvis etisk stress, den kognitiva arbetsmiljön samt den digitala arbetsmiljön.
Beteckning:
2023:8
Relaterat:
Rapport från intervjuer med organisationer som har inblick i arbetsmiljön inom hälso- och sjukvård