Hot och våld har stor påverkan på de arbetsmiljöer där det förekommer och frågorna är högt prioriterade i regeringens arbetsmiljöstrategi. Hot och våld förekommer i olika omfattning i olika branscher, sektorer och yrkesgrupper, och har olika uttryck beroende på sammanhang. Utsatthetens effekter på individer och påverkan på arbetsmiljön skiljer sig också åt mellan sektorer, befattningar och olika fält.

Bakgrund

Det finns sektorer där trenden är att hot och våld från tredje part ökar i omfattning vilket leder till att arbetsmiljön påverkas på ett konkret och negativt sätt. Effekterna kan bli fundamentala förändringar i arbetssätt och förhållningssätt till både arbetsgivare och det uppdrag man är anställd för. Fysiskt och psykiskt våld ökar risken för psykisk ohälsa och sjukskrivning bland arbetstagare. Därutöver kan våldet bidra till att konflikthantering sker genom undvikande av vissa beslut, vilket i sin tur kan leda till en försvagning av arbetsrollens tydlighet samt minskat förtroende för arbetsgivaren. Detta gäller i hög utsträckning kvinnodominerade verksamheter som utbildning och vård- och omsorg men även tjänstepersoner som arbetar med myndighetsutövning inom verksamheter som exempelvis socialtjänsten.

Syfte

Kunskap är nödvändigt för att kunna rikta arbetet rätt med att förebygga och hantera hot och våld. Inom ramen för projektet kommer därför befintlig och uppdaterad (nya upplagor av tidigare publicerade resultat) kunskap om utsatthet för hot och våld inom kvinnodominerade, offentliga verksamheter att sammanställas. Projektet syftar mer specifikt till att sammanställa forskning, erfarenhet (genom grå litteratur) och kunskap om arbetsmiljöarbetets betydelse för förebyggande och hantering av risk för utsatthet för våld samt vilka åtgärder mot hot och våld som föreslås, vidtas och uppfattas som verksamma. Organisatoriska motåtgärder för att minska och motverka personalens utsatthet kommer att identifieras, liksom tänkbara hinder för att motverka samma åtgärder.