Frisk och god arbetsmiljö under det senaste decenniet

Rapporten presenterar fem olika analytiska indikatorer (mått) som belyser arbetets organisering under det senaste decenniet i det svenska näringslivet, i låg- och högkonjunktur.

Resultat

Kunskapssammanställningen är färdig och presenteras i en publikation. Nu påbörjas arbetet med att sprida kunskap och resultat.

attach_fileFrisk och god arbetsmiljö under det senaste decenniet

Bakgrund

Vi har till uppgift att ansvara för kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvärdering och analys för att kunskap om arbetsmiljö ska komma till användning i praktiken. För att stärka detta arbete ska vi i vårt uppdrag följa och analysera utvecklingen inom arbetsmiljöområdet. Vi ska särskilt belysa arbetsmiljöns beskaffenhet och utveckling i olika branscher samt beakta ett jämställdhets- och likabehandlingsperspektiv.

Kunskapen om utvecklingen av arbetets organisering över tid är relativt låg. Någon enstaka studie fokuserar på effekter över tid men de flesta studier innehåller endast historiska data. Vissa skillnader avseende hög- och lågkonjunktur har identifierats, men kunskapen är relativt begränsad till numerisk flexibilitet (förmåga att kunna variera i personalstyrka) och förändringar i ekonomiska förutsättningar.

Syfte och frågeställning

Syftet med analyserna i rapporten är att komplettera tidigare publicerade tvärsnittsstudier med studier som följer arbetets organisering under det senaste decenniet. De framtagna indikatorerna (måtten) baseras på likvärdiga uppgifter om arbetets organisering för företag i näringslivet åren 2009, 2012, 2015 och 2019.

Tema 1 – Frisk och god arbetsmiljö under det senaste decenniet

Tema 1 i rapporten presenterar fem olika analytiska indikatorer (mått) som belyser arbetets organisering under det senaste decenniet i det svenska näringslivet, i låg- och högkonjunktur.

De fem indikatorerna (måtten) är:

  • Ett samlat mått på goda arbetsorganisationer
  • Deltagande/decentralisering (delindikator)
  • Individuellt lärande i arbetet (delindikator)
  • Strukturellt lärande i arbetet (delindikator)
  • Numerisk flexibilitet (förmåga att kunna variera i personalstyrka)

De fyra första måtten är egenskaper som även finns i den svenska arbetsmiljölagens kapitel två – arbetsmiljöns beskaffenhet – paragraf 1 (SFS 1977:1160).

Övriga tema

Tema 2 – Analyser av arbetsmiljöarbete inklusive företagshälsovård
Belyser företagens produktionsförutsättningar såsom näringsgren, utbildningsnivå och andel arbetstagare som är kvinnor/män och om skillnader i dessa förutsättningar bidrar till förekomsten av olika organisering av arbetet. Analyserna i tema 1 och 2 kompletterar varandra om den ekonomiska konjunkturens betydelse för arbetets organisering.

Tema 3 – Samband mellan arbetsorganisation och andra faktorer
Presenterar resultat från analyser om de använda undersökningarnas kvalitet och deras möjlighet att användas för indikatorer om arbetets organisering i det svenska näringslivet.

Avslutningsvis återfinns en fördjupad bortfallsanalys om den senaste av de fyra undersökningarna som är myndighetens egen undersökning – Organisering i svenskt arbetsliv 2019.

Våra analyser av arbetsmiljön syftar till att bidra med kunskap som utvecklar arbetsmiljöpolitiken så att denna kan inriktas mot att bli än mer långsiktig och strategisk inom arbetsmiljöområdet, utan att mista sin skärpa i dagsaktuella arbetsmiljöfrågor.

Mål och tidsplan

Analysen påbörjades hösten 2021 och avslutas första kvartalet år 2022 och resultatet kommer att presenteras i en rapport.

Denna analys är en del av projektet ”Analys av arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete”. Projektet består av fyra teman som alla redovisas i enskilda rapporter som publiceras löpande under projekttiden fram till och med år 2022.

Tidsplan

100%
  • play_arrowUppstart: 1 november 2020
  • question_answerMuntlig presentation vid webbinarium: 24 maj 2022
  • flagPublikation: 31 oktober 2022

Överordnat projekt

Detta projekt är en del av projektet: